Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2007/2008. Under året har mätningar pågått i 23 typområden, varav 8 områden (så kallade intensivtypområden) undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområden undersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

Grödfördelning samt gödsling till vårkorn och höstvete redovisas för nationellt undersökta typområden och jämförs också med produktionsområden enligt SCB.

Under det agrohydrologiska året 2007/2008 var både årsnederbörden och årsavrinningen större än normalt i tio av typområdena, varav de flesta belägna i södra Sverige. I flera områden i Götaland och Svealand var dock årsavrinningen lägre än medel, trots normal nederbörd. I södra Sverige var juli den nederbördsrikaste månaden, vilket medförde att avrinningen var störst under denna månad. Östra Sverige var däremot torrt under sommaren, vilket resulterade i ringa avrinning under den perioden. Där var avrinningen högst under december och januari.

I de flesta typområden var både årsmedelhalter och årstransporter av kväve lägre än långtidsmedel för 1996-2006. Årsmedelhalterna av fosfor låg nära eller strax under långtidsmedel. I nio områden var dock den totala fosfortransporten under året högre än långtidsmedel på grund av högre årsavrinning än normalt i dessa områden. I vissa områden belägna i östra delen av landet var däremot fosfortransporten betydligt lägre än långtidsmedel, till följd av låg avrinning.

I jämförelse med produktionsområdena kan generellt sägas att odlingen tycks vara mer intensiv i de nationellt undersökta typområdena. Andelen spannmål och potatis var högre i flera intensivtypområden än i motsvarande produktionsområde, medan andelen vall var lägre. Generellt sett gödslas det mindre med stallgödsel och mer med handelsgödsel i typområdena än i produktionsområdena, vilket troligtvis har att göra med en betydligt lägre djurtäthet. När det gäller skördarna av vårkorn och höstvete fanns inga markanta skillnader eller generella mönster i jämförelserna mellan typområde och produktionsområde.