Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Påverkansbedömning för ytvatten enligt EG´sRamdirektiv för vatten: - tillgängliga metoder, verktyg och modeller samtutvecklingsmöjligheter för SMED&SLUSlutrapport februari 2004
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Enligt EG´s Ramdirektiv för vatten – i rapporten benämnt Vattendirektivet – ska en första

analys av påverkan och dess effekter på vattenstatus ske under 2004 och rapporteras till

EU-kommissionen i mars 2005. I bedömningen som utförs 2004–2005 ska även en

prognos för perioden fram till 2015 ingå. I föreliggande rapport redovisas metoder, verktyg

och modeller för att klara databehovet för denna analys. Rapporten redovisar också i vad

mån SMED&SLU och erfarenheter från TRK-projektet kan bidra med data till påverkansbedömningen

samt utvecklingsmöjligheter för att ytterligare anpassa systemutvecklingen i

SMED&SLU till Vattendirektivets krav på data.

Rapporten fokuserar på föroreningspåverkan och dess effekter i form av övergödning samt

fysisk påverkan i form av flödes- och nivåreglering. Även andra typer av föroreningspåverkan

(försurning, metaller, organiska miljögifter och bekämpningsmedel), fysisk

påverkan (nivåsänkning, vattenuttag, vandringshinder/dammar och strukturell förändring)

och övrig mänsklig påverkan redovisas.

För att underlätta de analyser som ska göras är det en stor fördel om påverkansdata kan

kopplas till enskilda vattenförekomster och därmed också vara möjliga att ha med i

kartpresentationer. För att klara att hantera såväl data som beskriver ytvattenförekomsternas

läge och gränser, som data som beskriver status och påverkan på dessa ytvattenförekomster,

behövs en gemensam databastruktur. Varje ytvattenförekomst kopplas här till

successivt större avrinningsområden i ett hierarkiskt system. Den minsta enheten är

ytvattenförekomstens avrinningsområde följt av SMHI:s delavrinningsområden, TRKområden,

huvudavrinningsområden och slutligen vattendistrikt. Förslag ges på kartunderlag

som följer denna databasstruktur för en första identifiering av betydande

påverkan inom avrinningsområden i Sverige.

För olika typ av metoder, verktyg och modeller som kan användas för kvantifiering av

påverkan och dess effekter redovisas bedömningar av möjligheterna till tillämpningar i den

påverkansbedömning som ska göras under 2004–2005. Dessutom ges en mer ingående

beskrivning av ett urval av modeller. Urvalet är baserat på att modellen är, a) anpassad för

svenska förhållanden, b) tillämpad på svenska vattensystem, c) allmänt tillgänglig

(antingen att använda eller att erhålla data från) och d) dokumenterad.

För varje modell redovisas bl.a. syfte, typ av påverkan som kvantifieras, koppling till

faktorer för tillstånd och effekter, tidsupplösning och geografisk upplösning, styrka och

svaghet samt plattform och programvaror. Med hjälp av denna information ska man kunna

avgöra vilken modell som är relevant för olika situationer. Dessutom ges information om

internetlänkar, modellhistorik, ingående submodeller, relevanta referenser och kontaktuppgifter

för att få tillgång till data eller resultat från modellen i fråga.

För det inledande arbetet med karaktärisering och påverkansbedömning inför rapporteringen

2004–2005 kan man prioritera att beskriva påverkan av eutrofierande ämnen. Man

börjar då med att inom ett huvudavrinningsområde först lokaliserar de största punktutsläppen

av fosfor och kväve. Befintliga TRK-data avseende beräknad kväve- och fosforbelastning

per TRK-område för perioden 1985–2000 samt underlagsdata kan primärt

användas. Först måste dock en uppdelning av TRK-områdena på de fem Vattendistrikten

samt sammanlänkning av TRK-områdena med SMHI:s kustområdesregister göras.

För många större sjöar och många kustvatten kan sannolikt eutrofieringsstatus klassas med

hjälp av information från nationell och regional miljöövervakning och samordnad

recipientkontroll. Om det inte finns data från recipientkontroll i en vattenförekomst så är

det inte sannolikt att vattnet är betydligt påverkat av punktutsläpp. TRK-systemet och

resultat från TRK-beräkningar kan användas för att identifiera större områden som är

eutrofierade p.g.a. läckage från jordbruksmark.

Om behov finns skulle förnyade beräkningar kunna göras för avrinningsområden som är

mindre än TRK-områdena t.ex. på delavrinningsområdesnivå. En möjlighet är också att

beräkningar på delavrinningsområdesnivå endast görs för de TRK-områden som identifieras

ha betydande påverkan från kväve- och fosforbelastning. Ett tröskelvärde för vad

som är betydande påverkan måste i så fall tas fram t.ex. baserat på avvikelse från den

”naturliga” bakgrundsbelastningen. Ytvattenförekomster i TRK-områden med liten

närsaltpåverkan, d.v.s. under tröskelvärdet, skulle då kunna grupperas och klassas som god

status eller bättre m.a.p. kväve och fosfor och ytvattenförekomster med betydande

närsaltpåverkan (över tröskelvärdet) skulle kunna klassas som ”riskvatten” med måttlig

status eller sämre.

Sammanfattningsvis kan således SMED&SLU tillhandahålla data som rör kväve- och

fosforbelastning på vatten från punktkällor och diffusa källor. Exempel på data som kan

tillhandahållas är bruttobelastning, nettobelastning och källfördelad belastning av kväve,

bruttobelastning av fosfor, normaliserad markanvändning och avrinning. En viss

anpassning kan emellertid krävas för att uppfylla vattendirektivets krav. Exempelvis bör

upplösningen generellt förbättras till delavrinningsområdesnivå (i varje fall inom TRKområden

som identifieras ha betydande närsaltpåverkan). Nya kunskaper om fosfor bör

också implementeras för att kunna göra korrekta beräkningar av både brutto- och

nettobelastning. Det beräkningssystem som beräknar diffusa utsläpp kan på sikt också

utvecklas till att hantera andra ämnen, exempelvis metaller.

Ett utökat samarbete inom SMED&SLU kan, om efterfrågan och tillgång på data finns,

resultera i att SMED&SLU också kan komma att tillhandahålla påverkansdata

rörande

markanvändning, reglering och vattenuttag.

Place, publisher, year, edition, pages
2004.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1721OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1721DiVA: diva2:743432
Available from: 2014-09-04 Created: 2014-09-04 Last updated: 2014-09-04

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Swedish University of Agricultural SciencesSveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHIIVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 31 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf