Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förbättrade belastningsberäkningartill de internationellarapporteringarnaEUROWATERNET-MARINE data,OSPAR RID och PLC ANNUAL: Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringarav närsaltsbelastningenLars Sonesten,
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpande

inom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av mer

regional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen av

våra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till att

beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna används

sedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men även

internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa använder

sedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.

Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvaliteten

på de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarna

utförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifterna

skall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se över

beräkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,

vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka om

hänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningen

behandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierande

grad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapen

om belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningen

från olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på alla

ämnen som efterfrågas.

En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatserna

som vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningen

så bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna av

mätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätet

täcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfall

täcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totala

belastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning av

den uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakade

vattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifika

belastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandet

anses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.

Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissa

mätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionala

SRK-program.

Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap som

finns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. I

dessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på de

oövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktning

sker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslag

vid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandet

innebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,

vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellan

det oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med detta

förfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan vara

svåra att få fram för många små kustområden.

För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endast

större kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.

En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för båda

typerna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som ligger

kustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöar

och vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan den

når havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionen

kan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.

För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områden

tas fram.

För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havet

har fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:

Inkludera fler kustnära punktutsläpp

Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)

Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen

Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkludera

regional miljöövervakning typ SRK-data

1.

Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarna

förläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen har

färdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.

Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllas

inom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sista

förslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för fler

områden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data från

regionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdel

med att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindre

konsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammen

skall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbete

av vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.

Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” för

dessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättra

eller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, så

förefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialet

och göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsbe

räkningarna.

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1713OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1713DiVA: diva2:743406
Available from: 2014-09-04 Created: 2014-09-04 Last updated: 2014-09-04

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Swedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 11 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf