Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förteckning över TRK:spunktkällor (reningsverkoch industrier) kopplat tillutsläppskoordinater: Slutrapport
SCB.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I projektet har jämförts ett stort antal listor över punktutsläpp som kommit till användning vid olika internationella rapporteringar, framför allt från TRK-projektet, de årliga belastningsrapporteringarna och rapporteringarna till EPER. Beträffande reningsverken har dessutom använts och uppdaterats en lista, nedan kallad ”Tekniklistan”,över ca 1 300 reningsverk av B- och C-typ.

Att samla de koordinaträttelser som gjordes i TRK-projektet i en förteckning som lagras och vid behov uppdateras visade sig inte vara relevant att genomföra. Detta beror på att systematiska ID-beteckningar saknas i TRK-materialen och den uppsättning namn, koordinater och andra attribut som finns skulle kräva ett orimligt arbete för att associera – med varierande grad av osäkerhet - till administrativa listor över existerande anläggningar, framför allt EMIR och Tekniklistan.

I detta projekt levereras ”nya” listor på 1 344 reningsverk och 95 industrier, som alla är möjliga att uppdatera genom att de har känd anknytning till huvudsakligen EMIR060315 genom variabeln Anlaggnummer eller, för vissa mindre reningsverk, Tekniklistan genom ett löpnummer. Anläggningarna har tilldelats koordinater och angivelse för om de anses ha direktutsläpp till havet. Tills vidare har dessa kodningar gjorts på ett konservativt sätt genom att tidigare kodningar utnyttjats som använts vid olika rapporteringar. Huruvida kodningen bör förändras mera radikalt bör avgöras först efter fördjupade studier, vilket också blev bedömningen i projektet ’Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL’.

För 60 reningsverk på listan har det kommit till vår kännedom att verket lagts ned eller kopplats om sedan år 1989. För att underlätta historiska studier har vi i dessa fall angivit året för nedläggning/omkoppling. Antalet reningsverk på listan som bedöms vara verksamma 2005 är ändå större än antalen på de listor vi fått från TRK-projektet (som också visade sig innehålla vissa dubbelräknade verk.)

Industrilistan är kort jämfört med IPPC-populationens över 1 000 anläggningar som är skyldiga att rapportera utsläpp av fosfor och kväve över tröskelnivåerna till EPER-registret. Vi har inskränkt oss till att ta med sådana anläggningar för vilka utsläpp rapporterats under senare år. Det kan finnas anledning att utöka listan med ytterligare anläggningar om det senare visar sig att fler EPER-anläggningar har signifikanta utsläpp av fosfor eller kväve. Av den anledningen har också förberetts en lista med arotilldelningar för samtliga anläggningar som IPPC-klassats 060315.

Jämfört med de listor som erhållits från TRK-projektet har kopplingarna till EMIRs ID-beteckning Anlaggnummer förbättrats avsevärt, framför allt för de mindre reningsverken med C-beteckning, från färre än 500 till över 1100. De avvikande reningsverken har fått koordinater via SCB:s register över tätorter/småorter. Genom kopplingen till listan över fasta teknikuppgifter för reningsverk beräknas i projektet ’Indata mindre punktkällor’ schablonutsläpp för reningsverken av C-typ.

Samtliga påträffade utsläppskoordinater för reningsverk i EMIR har analyserats och knappt 400 av dem har efter manuell GIS-analys bedömts approximera utsläppspunkten väl. De i detta projekt framställda anläggningslistorna ingår i ett större informationssystem för underlag till de internationella vattenrapporteringarna. De redovisar bästa kända information i skrivande stund och kommer med all sannolikhet att behöva uppdateras i samband med användning i både PLC5-projektet och andra sammanhang.

Mer därom i det avslutande avsnittet med förbättringsbehov. Tyvärr ligger inte SMHI:s utvecklingsarbete med de hydrologiska områdena så väl i fas med PLC5-projektet (och dess hjälpprojekt). Detta gör att inga kopplingar till Vattenförekomster kunnat göras i detta projekt. Speciellt gäller detta för havsområdena, där sådana kopplingar vore angelägna även därför att de efterfrågas till de årliga Eionet-rapporteringarna.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping, 2006. , 17 p.
Series
SMED Rapport Nr 3 2006, ISSN ISSN: 1653-8102
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Water
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1712OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1712DiVA: diva2:743401
Available from: 2014-09-04 Created: 2014-09-04 Last updated: 2017-06-01

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 17 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf