Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förbättrad beräkningsmetodikför retention av fosfor frånenskilda avloppSlutrapport
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har

SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve

från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa

förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp

ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska

fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket

är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna.

Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört

med den från enskilda avlopp i detta område.

För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger

lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra

källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning

har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra

felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i

projektområdet är runt 50%.

SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den

uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget

problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det

även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling

reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både

”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

Place, publisher, year, edition, pages
2009.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1697OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1697DiVA: diva2:743080
Available from: 2014-09-03 Created: 2014-09-03 Last updated: 2014-09-03

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research InstituteSwedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 23 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf