Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förbättring av beräkning averosion och sedimentation(retention) i små vattendrag
Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Under arbetet med att beräkna den vattenburna belastningen av fosfor till Sveriges

omgivande havsbassänger inom SMED har det noterats att partikulärt bunden fosfor

ofta överskattas i simuleringarna i små områden. Fosforutsläpp från jordbruksläckage

är framräknade med ICECREAMDB och inkluderar redan retentionen i

marken fram till vattendragen (Johnsson m.fl., 2008), och därför finns ingen funktion

för ytterligare avskiljning i marken. Det finns heller ingen avskiljning i småvattendrag

fram till vattendraget i den hydrologiska modellen. Det är dock troligt

att det förekommer en avskiljning av partikulär fosfor i diken och i mindre vattendrag

under lågvattenföring och resuspension vid höga flöden. Syftet med denna

studie är att ta fram en funktion för permanent avskiljning av partikulärt bunden

fosfor kopplat till de små vattendragen och att testa detta i ett antal mindre sjölösa

jordbruksområden för att i framtiden förbättra de nationella beräkningarna av fosforbelastningen.

Studien omfattar 16 områden i mellersta och södra Sverige där synoptiska fosformätningar

inkluderar fraktionerna löst reaktiv fosfor och partikulär fosfor. Jordbruksandelen

varierar mellan 15-88% av områdenas yta. Den hydrologiska modellen

med rutin för fosforberäkning, HBV-NP, har modifierats för att testa fyra alternativa

processer för permanent avskiljning av partikulärt bunden fosfor genom

sedimentation i små vattendrag (lokal avskiljning) samt en process för markretention

i utströmningsområdet.

Resultaten visar att de fyra föreslagna avskiljningsprocesserna som verkar genom

sedimentation uppför sig likvärdigt och att man får liknande resultat oavsett

vilken process som används. Avskiljning genom markretention av jordbruksläckage

och enskilda avlopp ger normalt större effekt än avskiljning genom sedimentation.

I de flesta fall krävs mycket hög permanent avskiljning av partikulär fosfor i

sedimenten eller från jordbruksläckage/enskilda avlopp för att reducera halterna

framräknade i PLC5 till samma nivå som observationerna. Enstaka observerade

koncentrationstoppar är svåra att reproducera med modellen, men medelhalter

stämmer relativt väl efter maximal avskiljning. Det är fysikaliskt osannolikt att all

sedimenterad fosfor binds permanent i diken/små vattendrag, eller att all partikulär

fosfor från jordbruksmark och enskilda avlopp avskiljs, och detta kan vara en indikation

på att antingen läckagekoefficienterna för partikulär fosfor är överskattade

och/eller att sedimentationen underskattas av den hydrologiska modellen. I PLC5-

beräkningarna styrdes sedimentation/resuspension av en enda parameter i modellen,

vilket gav begränsade möjligheter för justering av denna dynamik. En möjlighet

som bör utredas i framtiden vore att införa en flexibel inställning av flödesintervallet

mellan full sedimentation/resuspension, och kanske knyta detta intervall

till de dominanta jordarterna i områdena för att sedan generalisera kalibreringen

nationellt.

Vår slutsats är dock att de simulerade halterna av partikulär fosfor i samtliga 16

områden förbättras åtskilligt när permanent avskiljning används.

Place, publisher, year, edition, pages
2009.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1696OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1696DiVA: diva2:743077
Available from: 2014-09-03 Created: 2014-09-03 Last updated: 2014-09-03

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 12 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf