Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bruttobelastning påvatten av metallerfrån punktkällor ochdiffusa källor - slutrapport
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Denna rapport omfattar redovisningar av beräkningar av bruttobelastning av metallerna

Zn, Cd, Cu, Ni, Pb och Hg från diffusa källor och punktkällor geografiskt

fördelat för hela Sverige. De diffusa källor som ingår är läckage från all markanvändning

med klasserna: skog, hygge, övrig mark, fjäll, våtmark, vatten (öppen

sjöyta) och tätort. Punktkällor som ingår är: samtliga i EMIR registrerade utsläpp

till vatten och grundvatten gällande år 2007, kommunala reningsverk (KARV)

utsläpp gällande år 2008 eller senast tillgängligt år, utsläpp enligt E-PRTR utgör en

delmängd av EMIR utsläpp, nedlagda gruvdeponier (ej i EMIR) har sammanställts

från länsstryrelse rapporter samt beräknade utsläpp från enskilda avlopp. Rapporten

omfattar utförlig beskrivning av underlag till beräkningarna och svagheter i underlagen,

diskussioner om skillnader mot uppmätt transport i flodmynningarna och

förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag. Resultaten för industrier,

som presenteras nedan, avser samtliga punktkällor utom KARV och enskilda avlopp.

Resultaten har tagits fram för internationell rapportering till EEA (Europeiska

miljöbyrån) sammanställt per vattendistrikt. Det har varit uppenbart liksom i tidigare

sammanställningar att det saknas dataunderlag för många källor och att osäkerheterna

därför blir mycket stora i det sammanlagda resultatet. Rapporten inkluderar

förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag för att förbättra resultaten

och inkludera, till exempel, avskiljning av metaller under transport från källan till

havet.

Modellerade bruttobelastningen har gett resultat som är av samma storleksordning

som uppmätt transport i flodmynningarna, vilket innebär att de största källorna

troligen finns inkluderade i datamaterialet. Det finns dock konstaterade mörkertal

för ett flertal källor, varav avfallsdeponier, utlakning från båtbottenfärger, färg och

rostskydd, utsläpp från icke-rapporterande verksamheter samt återcirkulation från

sediment kan vara stora.

Följande resultat i urval har beräknats i detta projekt:

·

För samtliga metaller står de diffusa källorna för merparten av den totala

bruttobelastningen, för Cd, Cu och Hg mer än 80 % och för Pb och Ni mer

än 90 %.

·

För Cd, Pb och Hg har läckage från skog och hygge samt depositionen på

sjöyta beräknats vara de dominerande källorna.

·

För Hg är bidragen från övrig mark och dagvatten i tätort också betydande.

·

För Cu är skog och hygge den största källan, men övriga diffusa källor fördelas

ungefär lika.

·

Ni har störst belastning från skog och hygge samt från jordbruksmark.

·

Zn har något lägre bidrag från diffusa källor, ca 77 % av totala bruttobelastningen

relativt jämnt fördelat mellan de diffusa källorna.

·

20 % av den totala bruttobelastningen av Zn har beräknats komma från industrier.

7

·

Av punktkällorna är industri den klart största källan till Cd och Pb (mer än

90 %) medan för Cu fördelas punktkällorna mer jämt mellan KARV och

industri (cirka 30 respektive 60 %).

Det finns skillnader mellan uppmätta transporter och beräknade resultat, både totalt

och mellan de olika metallerna. Följande skillnader i urval har konstaterats:

·

Bruttobelastningen har beräknats vara generellt högre i förhållande till medelvärde

av flodmynningstransporten i södra Sverige med några undantag,

vilket kan bero på att metaller kan avskiljas vid transport från källorna till

flodmynningarna (retention).

·

Bruttobelastningen har beräknats vara generellt låg i förhållande till medelvärde

av flodmynningstransporten i norra Sverige, vilket kan bero på

för låga beräknade läckagehalter.

·

Cu och Ni belastningarna har beräknats vara låga speciellt i norra Sverige,

vilket kan bero på låga beräknade läckagehalter för markanvändningen

skog, hygge och övrig mark eller på låga beräknade halter av jordbruksmark.

Fördelning mellan bakgrund och antropogent har inte vara möjlig att beräkna med

tillgängliga underlag i projektet. På grund av processer som kan äga rum i de antropogent

påverkade markanvändningarna, jordbruksmark och skog samt hygge

och påverkan av deposition av metaller och surt regn på samtlig markanvändning,

så är den antropogena påverkan svår att tolka. Ytterligare utredning är nödvändig

innan resultat kan presenteras för alla källor. Dock har samtliga punktkällor och

diffus belastning från tätorter och väg samt deposition konstaterats domineras av

antropogent ursprung i denna rapport.

Förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag:

·

Utredning av avvikelser jämfört med uppmätt transport.

·

Utveckling av beräkningar av retention för metaller.

·

Tillägg av saknade källor, till exempel Cu i båtbottenfärg.

·

Utredning av fördelning mellan antropogen belastning och bakgrund för de

diffusa källorna till metaller.

·

Förbättring av underlagsmaterialet för läckagehalter (mätningar i jordbruks-,

fjäll- och våtmarksområden) och deposition.

Abstract [en]

Summary

This report includes presentations of calculations and results regarding gross load

of the metals Zn, Cd, Cu, Ni, Pb and Hg from diffuse sources and point sources

geographically distributed for the entire Sweden. The diffuse sources that are

included are leakage from all land-use classes: forest, clear-cut forest, other open

area (e.g. meadows), alpine area, wetland, arable land, lake, urban area. Point

sources that are included are: scattered dwellings not connected to a municipal

waste water treatment plant (MWWTP), all registered load to water and ground

water in the national register EMIR (industry, waste, mining and all other activities

with significant effect on the environment) regarding load year 2007, MWWTPs

regarding year 2008 or latest accessible load data, E-PRTR plants are included as a

subset in the EMIR dataset, and load data from closed mining sites that are not

registered in EMIR have been collected from county reports. The results of

industries presented below include all point sources except MWWTP and scattered

dwellings. This report further describes the underlying data, specifically

weaknesses, and includes discussion about differences between model results and

measured transport in the monitored river mouths. The report includes suggestions

of further work to improve results and progress for example to include retention of

metals during the transport from inland waters to the sea.

The model results of the gross load are of the same order of magnitude as the

measured transport in the river mouths, implying that the most important inland

sources are included in the modelled sources. However, there still are a number of

sources that have been identified during the project as important sources which

could not be included due to lack of information; additional not registered waste

sites, Cu in antifouling products for boats, release from paint and anticorrosive

products, load from non-reporting point sources and recirculation from sediments.

Results from this report in selection:

·

The diffuse sources are dominating the gross load; for Cd, Cu and Hg the

diffuse sources contribute with more than 80 % and for Pb and Ni more

than 90 % of the total gross load.

·

For Cd, Pb and Hg the release from forest, clearcut forest and deposition

on open lake waters have been calculated to be the most important sources.

·

For Hg, "other" landuse (meadows, wetlands, alpine regions etc nonanthropogenic

landuse) and daywater (stormwater from paved surfaces in

urban areas and roads) are important contributions to the load.

·

For Cu, forest and clearcut forest landuse are the largest sources and other

diffuse sources are contributing evenly.

·

Ni contributions are largest from forest, clear-cut forest and arable land.

·

For Zn, the contributions from the diffuse sources are slightly less, 77 % of

the total gross load.

·

20 % of the total gross load of Zn is contribution from industries (all

registered EMIR load and closed mining sites collected).

9

·

Industry is by far the most important point source of Cd and Pb (more than

90 % of the total point source gross load).

·

For Cu, the contributions from point sources are more equally divided

between MWWTP and industry ( 30 % and 60 % respectively).

There are differences between the calculated results and the measured transport in

the river mouths. The following differences in selection have been noted:

·

The gross load is generally higher than the mean transport in the river

mouths in southern Sweden with a couple of exceptions. This can be due to

separation processes of the metals from the water phase from the source to

the river mouth (retention).

·

The calculated gross load is generally low in relation to the mean of the

measured transport of metals in the river mouth in northern Sweden. This

may be due to too low calculated leaching concentrations applied to the

land-use.

·

Cu and Ni calculated gross load are low especially in northern Sweden

compared to the measured mean transport in the river mouths, which may

be due to too low calculated leaching concentrations of forest, "other"

land-use or arable land.

Separation between background load and anthropogenic (human induced) diffuse

load was not possible with the available information in this project. Several

involved processes in the anthropogenic land-uses arable land, forest and clear-cut

forest as well as the effect from deposition of both metals and acid on all land-uses,

makes interpretations difficult and need more investigation before results can be

presented. However, all point sources and diffuse load from urban areas and

deposition can be assumed to be dominated by anthropogenic origin.

Suggestions of further work to improve the results and progress:

·

Investigations of differences between calculated results and measured

transport.

·

Development of calculations of retention of metals.

·

Addition of missing sources, e.g. Cu from antifouling of boats.

·

Investigation of anthropogenic and background diffuse load of metals.

·

Improvement of underlying data for leakage concentrations (additional

monitoring in arable regions, alpine regions and wetland regions) and

additional monitoring stations for deposition.

Place, publisher, year, edition, pages
2010.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1694OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1694DiVA: diva2:743071
Available from: 2014-09-03 Created: 2014-09-03 Last updated: 2014-09-03

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research InstituteSwedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 45 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf