Sammanfattning

Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

med högre rumslig- och tematisk upplösning.

Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

uppvisar den minsta standardavvikelsen.

Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

fosfor.