Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Beräkningar av belastningen på havet från landområden: Genomgång av dagens beräkningar och jämförelser med recipientkontrolldata och PLC5-data, samt förslag till förbättringar
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlö-pande inom den nationella miljöövervakningen, samt genom undersökningar av mer regional och lokal karaktär. Resultaten från den nationella miljöövervakningen av våra större vattendrag används, tillsammans med uppgifter på punktkällor med direktutsläpp till havet, till att beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Be-räkningarna används nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål och internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ.

Basen för de nationella belastningsberäkningarna är det s.k. flodmynningsnätet som är ett stationsnät för vattenkemisk övervakning i mynningarna till havet av våra största vattendrag. Övervakningen växte fram under 1960– och 1970–talen framförallt för att beräkna belastningen av olika eutrofierande ämnen. Nätet täcker ca 82% av Sveriges landyta och omfattar det mesta av det avrinnande vattnet (ca 85-90%). Täckningsgraden är således inte fullständig, utan det finns vissa kustnära områden, som saknar kontinuerlig nationell övervakning. I dagsläget uppskattas belastningen från dessa oövervakade områden

1 med hjälp av belastningen från de övervakade områdena.

1 Benämns här som oövervakade områden även om det kan finnas regional och/eller lokal övervakning i vissa områden.

2

PLC (Pollution Load Compilation) är de modellerade källfördelnings- och belastningsberäkningar som rapporteras till HELCOM vart sjätte är. PLC5 var den femte rapporteringen som gäller för belastningen 2006.

Tidigare arbeten med att gå igenom belastningsberäkningarna har omfattat att do-kumentera de områden som övervakas inom den nationella övervakningen och de områden för vilka sådan övervakning saknas och belastningen därför måste upp-skattas (Sonesten m.fl. 2006). För de oövervakade områdena har även jämförelser med andra belastningsberäkningar utförts. I första hand har jämförelser gjorts med olika regionala och lokala övervakningsprogram. Dessa jämförelser har även kom-pletterats med modellerad belastning från PLC5-data

2. Samtliga arbeten har kon-centrerats på näringsämnen främst på grund av bristen på jämförelsedata för t ex organiskt material och metaller.

Vid jämförelser mellan de nationella beräkningarna och de arealspecifika belast-ningarna framtagna ur underlaget till PLC5-rapporteringen, samt mellan detta un-derlag och recipientkontrolldata finns det i vissa fall stora skillnader. Orsakerna till dessa skillnader är inte helt klarlagda utan bör undersökas vidare. Flodmynnings-data användes vid framtagandet av PLC5-underlaget i regel till att validera mo-dellsimuleringarna. PLC5-analysen visar att den arealspecifika belastningen varie-rar relativt mycket även mellan områden inom samma region som till synes har likartad markanvändning. Bland annat kan några procents ökning i jordbruksmark få ett relativt stort genomslag på grund av högre läckagehalter jämfört med skog. 7

De största förbättringspotentialerna förefaller finnas utefter delar av Östersjökusten och Skagerrak, där det i vissa fall förefaller vara stora skillnader mellan uppskatt-ningarna av de oövervakade områdena. I dessa fall är det motiverat att se över beräkningsrutinerna och antingen förändra själva beräkningssättet (t ex genom en områdesspecifik faktor) eller beräkningsunderlaget, eller genom att kontinuerligt komplettera belastningsberäkningarna med "nya" regionala underlag.

En känslighetsanalys av effekterna av osäkerheten i uppskattningarna av när-saltsbelastningen från de oövervakade områdena visar att de största procentuella effekterna ligger på Öresund och Skagerrak, där belastningen från de oövervakade områdena är störst i förhållande till den totala belastningen. Om man däremot ser till de faktiska mängderna av närsalter så är belastningsmängderna från de oöver-vakade områdena störst för Egentliga Östersjön och Kattegatt, vilket således har störst inverkan på osäkerheten för de totala belastningsuppskattningarna av kväve och fosfor på havet och därigenom först och främst borde vara föremål för ett ut-vecklingsarbete.

Belastningsberäkningarnas kvalitet skulle kunna ökas genom att öka provtagnings-frekvensen, men detta skulle sannolikt bli mycket dyrbart och det finns mer kost-nadseffektiva lösningar för att utveckla uppskattningarna. Likaså bedöms det som svårt att införa automatiska flödesproportionerliga provtagare framförallt i områden där isproblem är vanliga.

För att utveckla belastningsberäkningarna vidare ges följande kostnadseffektiva förslag med två olika ambitionsnivåer:

1) I samband med att datavärdskapet för sjöar och vattendrag byggs om från grunden föreslås att samtliga sju nationella trendvattendragsstation-er

3 som ligger kustnära inkluderas i belastningsberäkningarna.

2) För de områden som tidigare pekats ut som känsliga områden där be-lastningsuppskattningarna behöver utvecklas görs en översyn med hjälp av underlag från det samordnade delprojekt som styrs av Länsstyrelsen i Östergötland (Årnfelt 2010). Urvalet av objekt som kan inkluderas dis-kuteras med respektive länsstyrelse för att få en uppfattning om mätstat-ionernas stabilitet över tiden.

3 Trendvattendragen är ett nationellt delprogram inom Naturvårdsverkets sötvattensprogram. Delpro-grammet syftar till att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. För mer information se: http://www.slu.se/vatten-miljo/trendvattendrag

Mer konkret skulle dessa förslag koncentreras på att förbättra dataunderlaget för beräkningarna av belastningen på främst Egentliga Östersjön och Skagerrak, vilket är de områden som pekas ut som viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet. Därut-över kan organiskt material med fördel ingå tillsammans med näringsämnena i en eventuell utveckling av belastningsberäkningarna om dessa skall kompletteras med data av mer regional och lokal karaktär. 8

 

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1685OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1685DiVA: diva2:743009
Available from: 2014-09-03 Created: 2014-09-03 Last updated: 2014-09-03

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Swedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 13 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf