Normal-year correction of green-house gas

emissions

In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

information on application of adjustments as it is regarded as important information in

relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

policies and measures. Information on fossil CO

2-emissions adjusted for climatic conditions

in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

November 2001 and up-dated in the Fourth and Fifth National Communications in 2005 and

2009, respectively.

The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar

radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to

maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in

watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust

actual fossil CO

2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which

should have taken place in a climatic “normal” year and facilitate a comparison. Normal-year

correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity

generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of

2

buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third National

Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in details. The

model for normal-year corrections of CO

2-emissions from electricity production, including

hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO

2-emissions

caused by heating of buildings plus electricity production is shown for 1990-2008

(preliminary data for fossil fuel consumption in 2008) in Figure 1. In Table 1 the normal-year

corrections of fossil CO

2-emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity

production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are

shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year

emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO

2 for heating of buildings and

electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the

emission has gradually decreased and the value for 2008 is about half of the levels before year 2000.

Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO

2) utgör inget krav inom

rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en

sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra

denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik, redovisad i [1], har Sverige

årligen fr.o.m. 1999 års data redovisat normalårskorrigerade utsläpp för perioden 1990-

”aktuellt år”. Metoden har successivt utvecklats och förfinats, och omfattar en normalårskorrigering

av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med Sveriges totala

fastighetsuppvärmning, dels med variationer i tillgången på vattenkraft. Fastighetsuppvärmningen

delas upp i fem separata delar med en optimerad korrigeringsmetod för var

och en av delarna: 1) elvärme, 2) fjärrvärme utom elvärme, 3) övrig_flerbostadshus (utom eloch

fjärrvärme), 4) övrig_småhus (utom el- och fjärrvärme) och 5) övrig_service (utom eloch

fjärrvärme). Dessa fem delar täcker tillsammans all svensk fastighetsuppvärmning.

Samtidigt har normalårskorrigeringen av elvärmen beräkningsmässigt integrerats med

normalårskorrigeringen av tillgången på vattenkraft för elproduktion.

Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind

påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal

inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och

därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHIs ENLOSS-modell [3] som

grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av

Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod

(1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. Energi-Index. Dessa beräkningar kombineras därefter

med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för

fossil CO

2 för olika bränslen.

I samband med kvalitetssäkringsarbetet inom SMED efter 2007 års leverans framkom att det

funnits brister i delar av den länsuppdelade bränslestatistiken för fastighetsuppvärmning -

främst avseende elvärme – som legat till grund de normalårskorrigeringsberäkningar

avseende åren 1990-2006. Inför 2008 års leverans genomförde därför SCB ett förbättrat

statistikuttag för hela perioden 1990-2007. Samma kriterier för statistikuttag har därefter

utnyttjats även för 2008 års data som ingår i denna rapport.

Inom årets normalårskorrigeringsberäkningar har kompletterande uppdateringar gjorts i

förhållande till föregående års normalårskorrigering. Bränsledata baserade på SCB:s

förbättrade statistikuttag inkluderas fr.o.m årets rapport på ett helt konsistent sätt för samtliga

delar av normalårskorrigeringen och för samtliga år 1990-2008. Jämförelse mellan olika år,

och bakåt till basåret 1990, kan nu göras helt korrekt.

För samtliga år under perioden 1990-2008, utom 1996, har den summerade normalårskorrigerade

fossila CO

2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större

än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat

under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad

elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. För basåret

1990 och för år 2000 var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission störst.

För år 2008 förelåg i stort samma låga behov av fastighetsuppvärmning som för åren 1990

och 2000, men den under senare år ökade användningen av icke-fossil energi som

”marginalbränsle” medför att normalårskorrigeringens betydelse minskat under senare år.

Den normalårskorrigerade fossila CO

2-emissionen för fastighetsuppvärmning och

elproduktion var ungefär konstant under åren 1990-1999. Fr.o.m. 2000 finns en stabil tendens

till minskande normalårskorrigerade emissioner av fossil CO

2, främst orsakad av en ökad

användning av icke-fossila bränslen.