In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give
information on application of adjustments as it is regarded as important information in
relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national
policies and measures. Information on fossil CO
2-emissions adjusted for climatic conditions
in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in
November 2001 and up-dated in the Fourth National Communication in 2005.
The Swedish climate varies a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and
wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal
indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and
hence the potential for generating electric energy using hydropower.
Sweden has developed a normal-year correction method for adjusting fossil CO
2-emissions
for climatic conditions in Sweden to be able to compare the actual emissions with a climatic
“normal” year. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not
cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending of
weather, for heating of buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third
National Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in
details. The model for normal-year corrections of CO
2-emissions from electricity production
is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO
2-emissions caused by heating
of buildings plus electricity production are shown for 1990-2007 (preliminary data for fossil
fuel consumption in 2007) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO
2-
emissions (1000 ton CO
2/year) in total and separated for electricity production (including
electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction
shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.
Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO
2) utgör inget krav inom
rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en
sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra
denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik, redovisad i [1], har Sverige
årligen fr.o.m. 1999 års data redovisat normalårskorrigerade utsläpp för perioden 1990-
”aktuellt år”. Metoden har successivt utvecklats och förfinats, och omfattar en
normalårskorrigering av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med Sveriges
totala fastighetsuppvärmning, dels med variationer i tillgången på vattenkraft. Fastighetsuppvärmningen
delas upp i fem separata delar med en optimerad korrigeringsmetod för var
och en av delarna: 1) elvärme, 2) fjärrvärme utom elvärme, 3) övrig_flerbostadshus (utom eloch
fjärrvärme), 4) övrig_småhus (utom el- och fjärrvärme) och 5) övrig_service (utom eloch
fjärrvärme). Dessa fem delar täcker tillsammans all svensk fastighetsuppvärmning.
Samtidigt har normalårskorrigeringen av elvärmen beräkningsmässigt integrerats med
normalårskorrigeringen av tillgången på vattenkraft för elproduktion.
Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind
påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal
inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och
därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHIs ENLOSS-modell [3] som
grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av
Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod
(1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. Energi-Index. Dessa beräkningar kombineras därefter
med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för
fossil CO
2 för olika bränslen.
I samband med kvalitetssäkringsarbetet efter föregående års leverans framkom att det funnits
brister i delar av den länsuppdelade bränslestatistiken för fastighetsuppvärmning - främst
avseende elvärme – som legat till grund de normalårskorrigeringsberäkningar avseende åren
1990-2005 samt 2006-preliminär. Inför årets normalårskorrigeringsrapport har därför SCB
genomfört ett förbättrat statistikuttag för hela perioden 1990-2006.
Denna uppdaterade bränslestatistik för fastighetsuppvärmning har inkluderats i årets
beräkningar avseende såväl verklig som normalårskorrigerad fossil CO
2 från ”All fastighetsuppvärmning
exklusive elvärme” samt för den verkliga fossila CO
2-emissionen från
”Elproduktion inkl. elvärme”. Normalårkorrigeringen av ”Elproduktion inkl. elvärme” har
emellertid endast genomförts med uppdaterad SCB-statistik för åren 2006 och 2007 (för 2007
har använts preliminär statistik). En omräkning för åren 1990-2005 baserad på SCB:s
uppdaterade statistikuttag planeras att bli utförd under 2009. En bedömning ger vid handen
att skillnaden mellan normalårskorrigerad och verklig fossil CO
2 kommer att bli något mindre
för åren 1990-2005 då en fullständig omräkning genomförts, men huvuddragen i
normalårkorrigeringsresultaten kommer inte att påverkas.
För samtliga år under perioden 1990-2007, utom 1996, har den summerade normalårskorrigerade
fossila CO
2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större
än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat
under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad
elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. För basåret
1990 och för år 2000 var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission störst.
Den normalårskorrigerade fossila CO
2-emissionen var ungefär konstant under åren 1990-
1999. Fr.o.m. 2000 finns en tendens till minskande normalårskorrigerade emissioner av fossil
CO
2, främst orsakad av en övergång till biobränsle.
2009.