Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Jämförelse av energirapportering till IEA och UNFCCC
Responsible organisation
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

1.1 Bakgrund

Sverige rapporterar årligen luftemissioner till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) i två olika format, dels sectoral approach vilket beräknas från mikrodata i olika sektorer, dels i reference approach som beräknas från bränsleanvändningen i energistatistiken. Klimatrapporteringen granskas av IEA (International Energy Agency) samt av internationella granskarteam, huruvida bränsleanvändningen överensstämmer i reference approach och den energistatistik Sverige rapporterar till IEA. Eftersom även EU måste leverera luftemissioner för EU-totalt till UNFCCC har Eurostat jämfört Sveriges rapporterade reference approach med utsläppsberäkningar gjorda av EU utifrån IEA-data. Granskarna har givit upprepade påpekanden att viss data som rapporterats till UNFCCC enligt reference approach inte överensstämmer med rapporteringen till IEA.

I denna rapport beskrivs reference approach (RA) från UNFCCC-rapporteringen och IEA-rapporteringen och skillnaderna däremellan förklaras.

1.2 Svar till internationella granskare

För att jämföra de två rapporteringarna räknar IEA om bränslemängderna (m

3, ton) i IEA-rapporteringen till energi (TJ). De flesta skillnader som då hittas kan förklaras av att IEA använder standardiserade värmevärden i sina beräkningar och i beräkningarna till UNFCCC-rapporteringen används värmevärden anpassade till svenska förhållanden. När data i naturliga enheter jämfördes mellan rapporteringarna minskade skillnaderna avsevärt och flera differenser eliminerades.

Några av de största skillnaderna beror på skillnader i avgränsningar, att bränslen rapporteras under olika rubriker. För några bränsleslag förekom skillnader i beräkningsmetoder, eller att olika datakällor använts. I några fall har revideringar av data skett som inte synts i båda rapporteringarna då data är hämtat vid olika tidpunkter.

För internationell bunkring har man i rapporteringen till UNFCCC lagt mer uppmärksamhet på eventuella korrigeringar av tidsserien än vad som görs i IEA-rapporteringen. Anledningen är att UNFCCC har större krav på kontinuitet. Det här gör att siffrorna kan vara olika mellan rapporteringarna.

En fullständig beskrivning av skillnaderna för varje bränsleslag presenteras i avsnitt 4.2.

1.3 Rekommendationer

Vi rekommenderar att datakällorna och metoderna för ett antal bränslen uppdateras i UNFCCC-rapporteringen, se avsnitt 4.2 för detaljer.

Problem har uppmärksammats med att reviderade siffror ibland inte inkommer till UNFCCC-rapporteringen, eller att skillnader förekommer i data för att det hämtats vid olika tillfällen till de olika rapporteringarna och ändringar har skett mellan tillfällena. Vi rekommenderar därför att varje år se över föregående års data för sådana förändringar eller revideringar. Detta skulle innebära merarbete för energienheten på SCB, vilket måste hanteras.

Trots att samma värmevärden borde användas av SCB:s miljöenhet (RM/MIT), SCB:s energienhet (RM/ET) och av Energimyndigheten (EM) har inte alltid så skett. När uppdateringar eller förändringar sker är informationskedjan lång. Det tar tid för informationen att nå alla berörda parter, eller det är dålig medvetenhet om vilka de berörda parterna är. 5

Energimyndigheten har redan tidigare uppmärksammat detta, och avser att efter sommaren ha ett möte med berörda parter med syfte att åstadkomma en harmonisering av värmevärdena.

 

Om skillnaderna mellan reference approach och sectoral approach, när man tagit hänsyn till bränsle som används i industriprocesser etc, är större än +- 2% måste man ange förklaringar till detta i National Inventory Report (NIR)

1. För den svenska rapporteringen överstiger skillnaderna 2% för ett flertal år, vilket visar att det finns problem i underlagsdata. Data i sectoral approach har genomgått ett flertal revideringar och är av mycket hög kvalitet. De dataproblem som finns har sin grund i de data som används i reference approach. Detta beskrivs detaljerat i NIR annex 4.2

1

http://

2.2 Rapporterade år

Till UNFCCC rapporteras varje år en hel tidsserier från 1990 och framåt. I den submission som rapporterades från Sverige april 2010 ingick data avseende 1990-2008. I submission 2011 kommer data 1990-2009 att ingå. Det förekommer varje år att tidigare års data revideras.

När man skall använda data till UNFCCC måste man alltså alltid utgå från den senaste submissionen. Ett av huvudsyftena med att rapportera tidsserier på det här sättet är att säkerställa att tidsserien är helt konsistent, dvs. att de olika utsläppsåren är jämförbara med varandra. Detta är nödvändigt då de rapporterande parterna har åtagit sig att minska sina utsläpp med ett visst antal procent sedan 1990. Dessa minskningar måste vara faktiska minskningar och inte bara något man får intryck av på grund av metodbyte för de senare åren.

Place, publisher, year, edition, pages
2010.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Luft; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1630OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1630DiVA: diva2:742209
Available from: 2014-09-01 Created: 2014-09-01 Last updated: 2014-09-01

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf