Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Diffusa emissioner till luft och vatten
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.

Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att:

Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper.

Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data.

Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.

De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.

Projektet består av fyra separata delprojekt:

1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten

2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten

3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper

4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.

Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9

norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.

Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.

Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NF

ekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.

Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emis-sionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.

Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i

presentationen på UTIS.

Abstract [en]

Sweden has a strong knowledge of point source discharges through the environmental reporting system. Point sources represent only a limited portion of the total emission. This means that the contribution of diffuse sources is important to map out the emission of various substances into the environment. Examples of diffuse sources are road traffic, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in households, chemicals emitted during a product's use and small industries. Today diffuse emissions to air are presented on the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (UTIS). This data derives from the air/climate reportings CLRTAP and UNFCCC. Data at UTIS are presented for some organic contaminants, for example PAH and heavy metals. Data on diffuse emissions to water is today not featured on UTIS. Some diffuse emissions to water are included in international reporting, such as HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.

This project aims to:

Present data on emissions from diffuse sources, primarily water, from selected sectors and substances / substance groups.

Compare the developed emission data with respect to size with the reported E-PRTR data.

Based on lessons learned from the project suggest how collection of diffuse emission data can be implemented in a more routine manner.

The substances included in the project are nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic compounds (PAHs, PBDEs, nonylphenol, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and dioxins). For the organic substances, there is no data for some matrices.

The project consists of four separate subprojects:

Diffuse emissions of metals and nutrients to waterDiffuse emissions of certain organic pollutants to waterDiffuse emissions of nonylphenol and nonylphenol ethoxylates from different product groupsAnalyses of reported data to air and water, and comparison with diffuse emissionProject 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition directly on water, forests, agriculture, other land use, storm water, private sewers and industrial and sewage treatment plants which are not reported to E-PRTR. In the analysis of copper, emission from use of antifouling paint is included. The results of subproject 1 show that for nitrogen and phosphorus the most important emission source is agricultural land and forests. Forestry dominates as the source of all metals. For most metals diffuse emission from agriculture, atmospheric deposition on the water surface, other land and storm water is significant. The geographical distribution shows that storm water is more significant in the south (Northern Baltic -, Southern Baltic - and North Sea water district) than in the north (Bothnian Bay - and Bothnian Sea water district), as was expected because there is more traffic in the south. Data from the water reporting may in the future be easily be recalculated in the geo-database to fit the

11

presentation on UTIS. Coordination with those who produce water statistics is a precondition for this.

The results from subprojects 2 shows that there is only data for a few PRTR substances; PAHs, PBDEs, nonylphenol, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins. For many of these substances there are only data for one or a few diffuse sources (small industries, small treatment plants, atmospheric deposition on directly to water, storm water and deposition on land). The data on the diffuse emission of organic pollutants that exist today are uncertain and are based on few measurements.

Project 3 shows that it is possible to estimate emissions to air, soil and wastewater of nonylphenols (NP

equ). The main source of NPequ to sewage water is from textiles, and a small amount from detergents. The data are very uncertain because they are based on emission factors with large uncertainties.

Finally, the results from subproject 4 show that the diffuse emissions are significant. The diffuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more, in almost all cases, compared to point sources. Agricultural land dominates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. For organic substances to water there are large gaps in the data because few companies report emissions. With regard to emission of organic substances and metals into the air, the difference between the point sources (E PRTR) and the diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper the diffuse emission to air from brakelinings is the largest source of diffuse emission (>90 %). For PAH, the diffuse emission from the energy sector is dominating, responding to almost 100 % of the total emissions. The emission from each substance is in almost all cases greater to water than to air in the case of point sources, diffuse sources and total. When comparing emissions from various industries, it can be seen that facilities from forest industry contributes with 90 % when it comes to emissions of cadmium to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). It is still much lower than the diffuse emission presented in subproject 1 which has a total emission of 3900 kg. That means that the diffuse emission is almost 9 times larger. The difference between point sources reported to E-PRTR and those not reported to E-PRTR (UTIS) is not great, for discharges to water. It shows that the E-PRTR has a threshold that includes most of emissions to water.

Based on the quality aspects of the data it is recommended to show diffuse emissions of both nutrients and metals on UTIS on national level, at water district or a finer level, because data is based on reported values to the EU and HELCOM. In the case of organic substances to water and nonylphenol from products it is not recommended to show them on UTIS due to data uncertainty. For emissions to air, 12

it is concluded that the national totals, as reported to the UNFCCC and CLRTAP could be included in the presentation on UTIS.

Place, publisher, year, edition, pages
2012.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Farliga ämnen; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1597OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1597DiVA: diva2:741415
Available from: 2014-08-28 Created: 2014-08-28 Last updated: 2014-08-28

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research InstituteSveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 138 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf