Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livsmedelsindustrins matavfall
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.

Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.

Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,

8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.

Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.

Av resultatet kan man dra följande slutsatser:

1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.

2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?

I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Avfall
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1588OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1588DiVA: diva2:741188
Available from: 2014-08-27 Created: 2014-08-27 Last updated: 2014-08-27

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 103 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf