Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.

Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.

kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.

Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.

Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.

Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.

Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.

Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9

vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.

Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.

Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.

Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.

Abstract [en]

Plastics are found everywhere, in applications such as food packaging materials to components manufactured for the car industry. The variation and complexity of plastics is reflected in the waste streams of the material. Due to the wide use of plastics, plastic materials also end up in numerous different waste streams for which the conditions for waste treatment methods focusing on recycling varies.

This study is to be considered as a pre-study with the overall objective of generat-ing an overview of the waste streams of plastics. The aim of the study is to identify and quantify the waste streams of plastics in Sweden. This both in terms of quan-tity expressed in tonnes, but also regarding the distribution among different sorts of plastics and the expected treatment.

For mapping the flows of plastics data has been compiled from various databases (such as the official waste statistics produced by SMED, the so-called Avfall Webb (loosely translated "waste web") and foreign trade statistics), data from literature and contacts taken with the industry. Table S1 summarizes the results from the study with respect to the identified plastic waste streams in Sweden and how the waste streams are treated. The waste streams for which it is unclear whether the treatment takes place outside Sweden are marked with a question mark.

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Avfall
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1586OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1586DiVA: diva2:741174
Available from: 2014-08-27 Created: 2014-08-27 Last updated: 2014-08-27

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 104 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf