Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.

Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.

Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:

att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter

att föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flöden

att bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.

Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.

Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7

Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.

Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:

Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.

Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.

Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.

Figur 1.

Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8

Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.

Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s

1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.

1 Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening (EÅF)

Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.

Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs. 9 1.Stora hushålls... 107 kg/pers2. Små hushålls… 11kg/pers3. It-och telekom…15kg/pers4. Hemutrustning13 kg/pers10. Automateringår ej 7. Leksaker …4kg/persTotal upplagrad mängd i användning ca 160 kg/pers,exklusive produktkategorierna 5, 8, 9 och 105 . Belysningsutrust.. ingår ej9. Övervakning … ingår ej 6. Elektriska …8kg/pers8. Medicintekn. ingår ej1024271331<1<11Upplagrad mängd i användningNettoinflödeKända avfallsflöden

Figur 2.

Inflöde, Upplagrad mängd i användning, och kända strömmar av el-avfall kg per person och år. Bearbetning av data från www.ssd.scb.se och data från kollektiva insamlingssystem.

De delar av projektet som är baserat på registerdata, exempelvis uttag ur statistikdatabaserna för beräkning av Nettoinflödet eller data från EE-registret bedöms som repeterbara utan allt för stor arbetsinsats. I de fall som enskilda företag har kontaktats blir arbetsinsatsen den samma som för detta projekt. Vissa av spåren i kartläggningen av flöden har inte lett till någon egentlig förändring i relation till de mängduppgifter som fanns tillgängliga innan projektet. Genom kartläggningen av flöden och de kontakter som ta-gits, bedöms projektet bidragit till en mer enhetlig bild av vad som händer med el-avfall i Sverige idag. Det kan också ses som en styrka att olika meto-der och datakällor visar på likande resultat.

Ett specifikt syfte med projektet var också att bedöma om metoden och re-sultaten kan bidra till den framtida rapporteringen enligt EU:s Avfallsstati-stikförordning. Här kan vi konstatera att det med de föreslagna indikatorerna och de datakällor som har belysts inom projektet inte är möjligt att använda underlaget för rapporteringen – detta eftersom samtliga datakällor saknar uppgifter om vilken bransch som el-avfallet uppkommer inom. Om man i EE-registret skulle inkludera en uppgift om i vilken bransch el-avfallet upp-kommit skulle detta avhjälpas till viss del (det skulle förmodligen fortfaran-de uppstå vissa svårigheter att spåra avfallet helt tillbaka till källan).

Projektet föreslår också indikatorer för uppföljning av producentansvaret och satta miljömål. De indikatorer som föreslås bedöms spegla denna ambition. Mängd produkter satt på marknaden kan fås från SCB statistik, nettoinflödet, 10

eller från EE-registret. Detaljerade flöden över specifika produkter kan tas fram för Nettoinflödet, baserat på statistik från statistikdatabaserna på SCB. Insamlade mängder kan fås från EE-registret för större grupper av produkter och detaljerade flöden av specifika produkter kan beställas av El-kretsen mot en kostnad.

I Naturvårdsverkets förslag till nationella avfallsplan finns det föreslaget att insamlingen av smått el-avfall ska öka. Uppföljningen av detta mål går att försörja med data förutsatt att det blir en tydlig definition av vad man menar med smått el-avfall. Andra indikatorer som föreslås i rapporten är en relation mellan satt på marknaden och insamlad mängd för: kyl och frys; TV, Video och Audio och Kameror, leksaker och klockor. För dessa tre grupper finns data tillgängligt i statistiksystemet. Dessutom föreslår projektet att man har en indikator som följer mängden elektronik i hushållens säck- och kärlavfall med hjälp av plockanalyser.

Abstract [en]

WEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment, is a growing waste category in Sweden and elsewhere in the world. It is also a waste category where deficient waste management may cause serious consequences for both human health and the environment. Deficiencies in collecting WEEE and in the waste management may also imply that valuable resources, such as metals, are lost.

Enhanced knowledge of flows of electrical electronic equipment and WEEE is of particular importance for the work on the environmental quality objectives a non-toxic environment and a good built environment.

The aim of this project has been to contribute to an improved knowledge of the flow of WEEE in Sweden. This in order to contribute to the Swedish Environ-mental Protection Agency, and other regulators, in their supervision and monitor-ing of the producer responsibility for electrical and electronic products. The spe-cific objectives have been:

to illustrate and account for flows and accumulated amounts of electric and electronic equipment and WEEE with relevance for the producer responsi-bility of electrical and electronic equipment.

to propose indicators for continuously follow the flows of WEEE

contribute to future reporting of the amount of WEEE generated according to the Waste Statistics Regulation - this by illustrating alternative methods for data collection.

The project was limited to a selected number of product categories within the pro-ducer responsibility for electrical and electronic products; 1. Large household ap-pliances; 2. Small household appliances; 3. IT and telecommunications equipment; 4. Consumer equipment (TV, audio and video equipment); 6. Electrical and elec-tronic tools, and 7. Toys, leisure and sports equipment. The selection was done primarily by the means of including consumer-related flows of electrical and elec-tronic equipment and electrical waste. By this are for example imports of already pre-treated WEEE, such as printed circuit boards imported for recycling in Sweden not included.

The quantification of flows of WEEE was divided into three parts:

Inflow into use in Sweden; Use (including amounts in accumulation); and Out-flows. Data was collected from a combination of sources such as: Databases at Statistics Sweden (data for import, export and production); contact representatives from industry (both in sales and management), and databases at the Environmental Protection Agency (so called EE and Battery Register and the statistics of trans-boundary shipment of waste). Data were collected primarily for 2010.

The following can be said about flows of WEEE in Swede based on the report: 12

The result show that the total net inflow (imports - exports + domestic production) of the product categories included were about 178 000 tonnes in 2010, c.f. Fig-ure S1. The inflows and waste volumes are largest for large household appliances such as fridge and freezers. A share of the electronics ends up in the waste from households. According to analysis of waste in bins and bags from a number of Swedish municipalities in all about 6000 tonnes, or 0.6 kg/capita and year. This is in the same magnitude as the total net inflow of product category 7. Toys, leisure and sports equipment that had an inflow of nearly 6000 tons in 2010.

It is not possible to distinguish the export of used (working) electrical and elec-tronic products from export of new products produced in the statistics. This may have decreased the magnitude of the net inflow.

Figure S1

. Flow chart illustrating the net inflow (import - export + domestic extraction) and known quantities of waste flows, rounded numbers, 2010. Mainly based on data from trade statistics www.ssd.scb.se and data from Swedish collective take-back systems. Kerb-side refers to residential collection and B2B business-to-business collection (from busi-nesses).

The electronics industry itself estimate that direct imports of electrical goods that are purchased by individuals of foreign companies (e.g. via the internet or abroad) is small. This is due to more uniform pricing at the global level.

Kerbside collection (FNI-) and Business-to-business flows (B2B) are to some extent handled outside of the collective take-back systems. This for 13 1.Largehouseholdapp…107 kg/pers2. Small householdapp… 11kg/pers3. IT and telecom…15kg/pers4. Consumerequipment13 kg/pers10. Automaticdispensersnot included7. Toys, leisure and sports4kg/persTotal amountaccumulatedin use, about160 kg/capita,excl. WEEE category5, 8, 9 och 105 . Lightingequip… not included9. Monitoringand control…not included6. Electricaland electronic.8kg/pers8. Medical devicesnot included1024271331<1<11Accumulatedamountin useNet inflowKnownwasteflows

example by the use of contracts for collection and recycling of waste and recycling between companies and real estate owners, businesses, shops, service centres, organisations etc. The size of this flow could not be esti-mated in the project.

All pre-processing companies contacted expressed that they have informa-tion also about the magnitude of this flow, but, in most cases they choose not to provide this information to us because they constitute trade secrets. How-ever, the information could be submitted to the Swedish EPA.

None of the asked municipalities expressed that thefts of WEEE is major problem at their recycling centres, but, however, theft of individual products is regularly occurring.

Knowledge of the accumulated amounts can contribute to information about where to find future waste streams. The total accumulated amount of electri-cal and electronic equipment of those product categories included in this project is estimated to around 160 kg capita, or 1.5 million tonnes. There is an ongoing accumulation of electrical and electronic products of about 40 000 tonnes, or more than 4 kg/capita and year, Figure S2. The products ac-cumulated represent both a potential environmental hazard and an important resource stock.

Figure S2.

Total accumulated amount, net inflow and known flows to waste management, rounded numbers, 2010, tonnes. Based on data from www.ssd.scb.se and data from Swed-ish collective take-back systems.

Those parts of the project that is based on registry data, such as withdrawals from statistical databases for calculating the net inflow, or data from the EE and Battery Register are considered repeatable with small efforts. In those cases individual companies have been contacted, the effort for a new study is the estimated to be the same as for this project. The quantification of flows partly confirmed data already 14

available in EE and Battery Register on inflows. However, the mapping of flows and contacts taken in the project has contributed to a more coherent picture of what happens to WEEE in Sweden today.

One specific aim of the project was also to assess whether the methodology and results can contribute to the future reporting according to the EU Waste Statistics Regulation. However, the proposed indicators and the data sources that have been used are not considered as possible for such a purpose. This since none of the data sources contains information on the amount of WEEE generated per industry. If such information were added to the EE and Battery Register it would enhance the data collection to some extent (it would probably still be some difficulty to trace the waste completely back to the source).

The indicators proposed in the project focus on flows of waste in relation to what is put on the market. Data on the amount of electric and electronic equipment put on the market can be obtained from the net inflow presented in the report or the EE and Battery Register. For flows of specific products the net inflow provides the most detailed information. Collected quantities can be obtained from the system for collective collection for large groups of products. Indicators on Fridge and freezer, TV, video and audio, Cameras, toys and watches are easy to fill with data. In addi-tion, the project proposes to have an indicator tracking the amount of electronics in waste bins and bags from Swedish households.

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Avfall
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1584OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1584DiVA: diva2:741150
Available from: 2014-08-27 Created: 2014-08-27 Last updated: 2014-08-27

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 130 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf