Flera års arbete med att utveckla det förebyggande kemikaliearbetet inom miljöskyddet på

länsstyrelsen har resulterat i en bild av vad man behöver göra på myndigheterna vilket redovisats

i en Handbok för tillsynsmyndigheter (1). I denna fortsättning har ett försök att

också få en mer direkt bild av de svårigheter och möjligheter som kemikalieanvändande företag

har i arbetet med miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö. Därför kontaktades tio företag (Bföretag

där länsstyrelsen har tillsynen) under senhösten 2008 med enkät och djupintervjuer.

Genom dialog/samtal med verksamhetsutövare om vilka svårigheter och behov de upplever

med dagens kemikaliearbete och möjligheten att uppnå ett hållbart kemikaliearbete enligt

miljömålet

Giftfri miljö och REACH har länsstyrelsen undersökt på vilket sätt tillsynsmyndigheterna

behöver kommunicera budskapet för att förtydliga vad vi kräver.

Behovet av kommunikation är stort för att nå miljömålet

Giftfri miljö och för att få igång ett

arbete med åtgärder. Innebörden i delmålen behöver förklaras och verksamhetsutövare behöver

inspireras och motiveras utifrån deras verksamhet och möjligheter. De komplexa

kemikaliefrågorna kommuniceras lämpligen i form av en dialog i samverkan. Förstår man

inte innebörden i delmålen i

Giftfri miljö är det svårt att ta till sig EU:s kemikalieregistreringsförordning

(REACH).

Intervjuerna visar att tillsynsmyndigheterna på ett tydligare sätt måste koppla samman budskapet

i

Giftfri miljö till företagets verksamhet och vad de faktiskt jobbar med när det gäller

kemikalier. Delmålen inom

Giftfri miljö är inte formulerade så att företagen känner att de är

berörda. För att kommunikationen ska nå fram föreligger det även ett behov av att slå hål

på en del myter kring kemikalier som florerar. Först då kan man motivera användare av

kemikalier att de måste bry sig och det blir lättare att göra budskapet begripligt för den enskilde.

Tillsynsmyndigheten skulle kunna utgöra en viktig kugge i arbetet med

Giftfri miljö. Både att

förmedla information om målen, men också att i kontakten med företaget ”översätta” betydelsen

av målen till deras verksamhet och miljömål i miljöledningssystem. Tillsynsmyndigheten

bör även genom en tydligare myndighetsutövning t ex som att ställa krav på redovisning,

sätta villkor och driva på arbetet med substitution, tydligare visa att kemikaliearbetet

är högt prioriterat.

För att kunna arbeta tydligare med just kemikaliefrågor i miljöarbetet erfordras en förstärkning

av resurserna. En lösning skulle vara att bygga upp kompetens och verktyg på länsstyrelserna

som sedan kan förmedlas ut till kommuner och verksamhetsutövare på samma sätt

som man under de senaste tio åren lyckats etablera ett arbete med efterbehandling av förorenade

områden. Ett förebyggande kemikaliearbete med samma struktur brådskar i och

med att allt mer lagstiftning från EU ställer krav på kunskaper om kemikalieanvändning

och riskbedömning av användningen.