Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Södermanlands havsmiljö
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sodermanlands vackra och omvaxlande kust och

skargard bjuder besokaren pa steniga eller klippiga

kuststrackor, oppna sandiga strander och grunda skyddade

vikar med breda vassbalten. Till skillnad fran

pa manga andra hall langs den svenska kusten har

vart kustomrade en orord pragel. Stora omraden ar

oexploaterade och skyddade som naturreservat. Hoga

natur- och kulturvarden och god tillganglighet gor

Sodermanlandskusten attraktiv ur rekreations- och

boendeperspektiv. Ostersjon ar ett ungt innanhav med

kansliga forutsattningar och en naturligt lag biologisk

mangfald. De senaste hundra aren har detta hav

fatt utsta harda pafrestningar i takt med samhallets

utveckling i omkringliggande lander. Paverkan fran en

rad miljoproblem har satt en stark pragel pa situationen

i Ostersjon idag.

Overgodning, miljogifter och storskaligt fiske i Ostersjon

ar de mest uttalade hoten mot den biologiska

mangfalden utmed Sodermanlands kust och de

huvudsakliga orsakerna till att Ostersjon idag delvis

har ett utarmat djur- och vaxtliv. I lanet finns arter av

djur och vaxter som visar tecken pa aterhamtning men

det ar svart att fa en tydlig bild av tillstandet i havet

eftersom manga uppgifter pekar i olika riktningar och

mycket kunskap annu saknas.

Samtidigt som det finns relativt goda forutsattningar

for exempelvis fiskreproduktion syns tecken pa att

artsammansattningen i fisksamhallet forandras, nagot

som troligvis redan har medfort stora negativa konsekvenser

for hela det marina ekosystemet. Fortsatt kunskapsuppbyggnad

och skydd av kansliga omraden ar

viktiga faktorer for att vi ska kunna behalla och starka

den biologiska mangfalden.

Paverkan fran jordbruk, avloppsreningsverk, enskilda

avlopp och industrin har i kombination med

en relativt langsam vattenomsattning och stora forrad

av fosfor och kvave i Ostersjons vattenmassa och

sediment lett till overgodda kustvatten och delvis doda

bottenomraden i lanet. Till foljd av det naringsrikare

vattnet har fisk som lever pa vaxtplankton gynnats, en

utveckling som paskyndats av det riktade fisket efter

rovfisk som torsk, abborre och gadda. Overgodningens

effekter har pa detta vis forstarkts. Trots stora atgardssatsningar

genom aren inom jordbruket, avloppsrening

och industrin har naringstillforseln till Ostersjon

i lanet annu inte minskat. Det finns darfor ett stort

behov av att pa regional och lokal niva ta krafttag pa

bred front for att atgarda overgodningsproblematiken.

Samtidigt som forekomsten av sedan lange kanda miljogifter

som PCB, DDT och vissa tungmetaller gradvis

minskar, okar halterna av nya potentiella problemamnen

i lanets Ostersjomiljo. Den huvudsakliga kallan

till spridning av miljofarliga amnen har vaxlat fran att

ha varit industriutslapp till att nu vara konsumtionsprodukter.

En annan viktig faktor ar de stora mangder

lakemedel som slapps ut i vara vattendrag eftersom

reningsverken idag saknar den teknik som kravs for att

avskilja dessa amnen. Arbetet med att byta ut farliga

amnen i produkter till mer miljovanliga alternativ

maste fortsatta, liksom kunskapsuppbyggnaden kring

kemiska amnens forekomst i miljon samt paverkan pa

manniskor och vaxt- och djurliv.

Utslappen av vaxthusgaser i Sodermanland fortsatter

att oka. De tva storsta kallorna ar energiforsorjnings-

och transportsektorn. Att Ostersjon kommer

att paverkas av den pagaende klimatforandringen star

klart, redan idag syns tecken pa forandringar nar det

galler exempelvis vattnets pH-varde. Mycket pekar pa

att havsnivan kommer att stiga och att isutbredningen

kommer att minska i framtiden. Konsekvenserna av

dessa forandringar pa Ostersjons ekosystem aterstar

annu att se men sannolikt ar att artsammansattningen

i havet samt vara forutsattningar for planering och

byggande kommer att paverkas. I Sodermanland finns

en betydande potential bade nar det galler var mojlighet

till energieffektivisering och att oka andelen

fornyelsebar energi. Det ar viktigt att dessa potentialer

tas tillvara om vi ska minska var negativa paverkan pa

klimatet och havet.

Farre lantbrukare och yrkesfiskare samt brist pa kommunal

service i form av kommunikationer och VAlosningar

gor skargarden mindre levande, vilket i sin

tur leder till att landskapets kulturmiljovarden riskerar

att utarmas. Kust- och skargardsomradet har en stor

outnyttjad potential ur naringslivssynpunkt men en

utveckling av turismen och ett okat kustnara boende

innebar samtidigt en risk att det lugn och den stillhet

som manga soker forsvinner, samtidigt som trycket pa

miljon okar. Det ligger en stor utmaning i att utveckla

och uppratthalla en levande skargard for boende,

turism och rekreation, och samtidigt bevara de varden

som gor skargarden unik och attraktiv. Detta kraver

bl.a. att marina land- och havsomraden bibehalls oexploaterade

och att infrastrukturen i kust och skargard

utvecklas.

Place, publisher, year, edition, pages
2009.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1572OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1572DiVA: diva2:740320
Available from: 2014-08-25 Created: 2014-08-25 Last updated: 2014-08-25

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 20 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf