Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län har genomfört detta projekt med syfte att öka intresset bland landsbygdsföretag för att bygga gårdsbaserade biogasanläggningar och få fler att utnyttja Landsbygdsprogrammets investeringsstöd för biogas. Utgångspunkten har varit att det finns en stor potential för ökad biogasproduktion på landsbygden samtidigt som efterfrågan på främst fordonsgas i regionen är hög. Med ökad biogasproduktion uppnås även synergieffekter med annan samhälls- och klimatnytta, som ökad andel förnyelsebara drivmedel och minskad klimatpåverkan. I arbetet har extern förankring och dialog varit prioriterat. En referensgrupp med regionala biogasaktörer har därför varit knuten till projektet och två seminarier för synpunkter och kvalitetssäkring av resultaten har genomförts. Projektet har avgränsats till att i huvudsak gälla substrat med hög klimatnytta, som stallgödsel och biprodukter från småskalig livsmedelsproduktion.

En enkätundersökning genomfördes för att kartlägga intresse och förutsättningar för biogasproduktion bland större djurproducenter, större hästföretag och småskaliga livsmedelsföretag i Uppsala och Stockholms län. 223 enkäter skickades ut och 102 svar kom in. Enkätsvaren visar att det finns ett stort intresse för biogas, både för produktion för den egna gårdens behov och för avsättning utanför det egna företaget. Intresse finns också för samarbete kring gemensamma biogasanläggningar och det finns god tillgång på substrat i regionen i form av stallgödsel från både lantbruksdjur och häst. Det råder dock i dagsläget en omfattande osäkerhet kring biogasens ekonomi och avsättningsmöjligheter vilket gör att många tvekar inför en biogassatsning. Kännedomen om Landsbygdsprogrammets investeringsstöd för biogas visade sig vara lågt.

Ett 50-tal företag anmälde intresse för att göra en förstudie av förutsättningarna för biogasproduktion på den egna gården. Inom projektets ramar genomfördes förstudier på fem företag med följande inriktning: mjölk-, slaktsvins-, nötkötts- och äggproduktion samt ett ridhus. Bedömning av förutsättningar för biogasproduktion gjordes utifrån ekonomisk känslighetsanalys, konsekvensanalys och analys av synergieffekter med samhälls- och miljökvalitetsmål. Resultaten visar att inget av företagen kan få lönsamhet utan investeringsstödet inom Landsbygdsprogrammet. Företaget med slaktsvinproduktion (20 000 ton gödsel) kan tack vare stor avsättning för värme vid kraftvärmeproduktion eventuellt uppnå lönsamhet med enbart investeringsstöd. Med investeringsstöd och ett (hypotetiskt) produktionsstöd samt stor avsättning för värme vid kraftvärmeproduktion kan möjligtvis även mjölkföretaget uppnå lönsamhet. Uppgradering till drivmedelskvalitet ger idag inte lönsamhet på något av företagen. Utsläppen av klimatpåverkande gaser bedömdes kunna minska med upp till en tredjedel (slaktsvinsföretaget) genom en biogasinvestering.

I projektet ingick även att ta fram en handlingsplan för att få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion. Faktorer som hindrar utbyggnaden identifierades genom förslag och erfarenheter från landsbygdsföretagare i enkätundersökningen, i förstudien samt vid projektets två seminarier. Handlingsplanen sträcker sig mellan 2011-2013 och de föreslagna åtgärderna delas in i tre huvudområden: kompetensutveckling, samverkan och strategiskt arbete. Exempel på aktiviteter som planeras är att erbjuda kurser, rådgivning och studieresor, arrangera lokala träffar och temadagar, ytterligare kartläggning samt mer långsiktigt arbete

som att påverka beslut och verka för ökad forskning inom biogasområdet.