Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samhällsekonomiska värderingar avluft- och bullerrelaterade hälsoproblem– en sammanställning av underlagför konsekvensanalyser
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Svensk miljöpolitik utgår från 16 miljömål vars överordnade syfte är att ställa om Sverige

till ett hållbart samhälle. I det arbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret

för att utveckla, precisera och följa upp de mål och delmål som syftar till att komma

till rätta med miljörelaterad ohälsa. Hälsofrågorna berör flera av de 16 miljömålen men

då den här rapporten syftar till att sammanställa underlag som kvantifierar och värderar

hälsoeffekter från förändringar i luftkvalitet och buller är det primärt miljömålen

Frisk luft

och God bebyggd miljö som berörs.

Vetenskapliga studier har visat att exponering för luftföroreningar och buller kan leda

till effekter på människors hälsa. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv utgör personliga

olägenheter och lidanden, produktionsbortfall, medicin och sjukvård kostnader för

samhället. Det innebär att åtgärder för att reducera luft- och bullerutsläpp leder till

samhällsekonomiska intäkter. För att på förhand kunna göra samhällsekonomiska

bedömningar av olika åtgärdsförslags förväntade effekter på olika aktörer och på samhällsekonomin

som helhet åligger det miljömålsmyndigheterna att genomföra konsekvensanalyser

(Miljömålsrådet, 2006a). Dessa underlag syftar till att bedöma om en

åtgärds intäkter överstiger dess kostnader, så kallad kostnads-intäktsanalys, samt om

de uppskattade intäkterna baseras på ”lämpliga värden” (Miljömålsrådet, 2006a, sid.

23). Av Miljömålsrådets riktlinjer framgår även att åtgärdsförslag alltid ska föregås av

kostnadseffektivitetsanalyser. I kostnadseffektivitetsanalysen jämförs olika åtgärdsalternativs

kostnader för att nå en viss hälsoförbättring. Det räcker således med att åtgärdens

förväntade hälsoeffekter finns kvantifierade. En sådan analys kan vara ett bra

alternativ i de fall det saknas värderingar av hälsoeffekter, eller när värderingarna är

alltför osäkra. För att underlätta jämförelser av hälsoeffekter som mäts i olika enheter

har man inom hälsoekonomin utvecklat ett så kallat QALY-mått som mäter kostnader

i förhållande till ett förväntat antal

kvalitetsjusterade levnadsår. QALY-måttet skulle även

kunna vara användbart för att jämföra miljöpolitiska åtgärdsalternativ. Oavsett myndighet

(Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Vägverket etc.) skulle tillämpandet av ett

sådant mått möjliggöra jämförelser mellan olika hälsoförbättrande åtgärdsförslag inom

och mellan myndigheterna.

I den här rapporten presenteras samhällsekonomiskt underlag för värderingar av hälsoeffekter

från luftföroreningar och buller från både nationella (som t.ex. ASEK och

svenska ExternE) och europeiska projekt (som t.ex. ExternE och HEATCO). Underlaget

baseras på värderingar av trafikens externa effekter. Anledningen till det är dels

att trafiksektorn kommit längst med värdering av miljörelaterad ohälsa orsakad av

luftföroreningar och buller och dels att trafiken står för huvuddelen av de utsläpp som

har effekter på människors hälsa. Syftet med rapporten är att sammanställa de underlag

som finns och i den mån det är möjligt klargöra skillnader i hur olika ansatser värderar

hälsa. Förhoppningen är att sammanställningen ska underlätta för miljömålsmyndigheter

som ska konsekvensanalysera åtgärder som påverkar luftkvalitet och

buller. De olika ansatserna/projekten ger inget entydigt svar på vilka värden miljörelaterade

hälsoeffekter har. Att prioritera mellan dessa ansatser ligger utanför uppdragets

syfte.

8

Rapporten utgår från en tankeram för ekonomisk värdering av luft- och bullerrelaterade

hälsoeffekter. Tankeramen är baserad på en så kallad ”effektkedjeansats” som innebär

att utsläppen från källan utgör själva utgångspunkten för värderingen. Därefter

skattas utsläppens spridning och i vilken grad miljön och individer exponeras. Sedan

fastställs vilka effekter exponeringen har på individers hälsa men också på miljön.

Slutligen värderas dessa effekter monetärt vilket gör det möjligt att fastställa samhällets

kostnader för utsläppen, vilket motsvarar samhällets förväntade intäkter av att reducera

utsläppen. Tillvägagångssättet har haft stor genomslagskraft för värdering av både

buller- och luftrelaterad ohälsa från transportsektorn i såväl Sverige som EU. Därför

är ansatsen en bra utgångspunkt för att öka förståelsen för hur miljökvalitetsförbättringar

kan värderas.

För att konkretisera hur man kan använda exponerings-respons funktioner och värderingar

av hälsoeffekter i konsekvensanalyser inkluderar rapporten en analys av målkonflikten

mellan miljömålen

Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Mot bakgrund av

det som framförts och diskuterats i rapporten presenteras slutligen några sammanfattande

punkter om önskemål för framtida forskning.

Avslutningsvis, trots att arbetet med konsekvensanalyser ofta är förknippat med både

svårigheter och osäkerheter så bidrar det till transparanta åtgärdsbeslut. Ju bättre de

samhällsekonomiska underlagen är, desto lättare är det att ta samhällsekonomiskt

motiverade beslut. Det är därför viktigt att arbetet med att kvantifiera och värdera

luft- och bullerrelaterade hälsoeffekter fortsätter att förbättras. En ökad samordning

mellan trafikverken och andra myndigheter beträffande vilka underlag som ska användas

för att värdera hälsoeffekter skulle öka konsekvensanalysernas jämförbarhet. I

längden borde en ökad transparans i åtgärdernas kostnader och effekter leda till effektivare

åtgärder och till en större allmän acceptans av beslutade åtgärder inom miljöpolitiken

Place, publisher, year, edition, pages
2007.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, Clean air; Environmental Objectives, A Good Built Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1568OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1568DiVA: diva2:740312
Available from: 2014-08-25 Created: 2014-08-25 Last updated: 2014-08-25

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 22 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf