Jordbruket såväl som samhället i stort har en stor användning och ett stort beroende av en

mängd kemiska produkter vilket medför att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ses som ett av

de svåraste miljömålen att nå. Ett viktigt delmål är att minska riskerna vid användningen av

kemiska växtskyddsmedel och klimatförändringar kan ytterligare försvåra möjligheterna att

nå detta mål.

I rapporten sammanfattas befintlig kunskap kring effekter av en klimatförändring på behovet

av användning av kemiska växtskyddsmedel och även vilka metoder som finns och vilka

förändringar som krävs för att motverka en ökad användning. Arbetet omfattar följande

delar:

·

Sammanfattning av klimatscenarier för Sverige

·

Sammanfattning av effekter på skadegörare och ogräs av ett förändrat klimat

·

Uppskattning av förändring av användningen av kemiska växtskyddsmedel i ett nytt

klimat fram till år 2085 enligt olika framtidsscenarier

·

Beskrivning av hur odlingssystem och odlingsåtgärder som uppfyller krav för giftfri

miljö skulle kunna se ut i ett förändrat klimat

·

Diskussion om behov av åtgärder och forskning

Den metodik som använts i projektet är litteraturstudier, sammanställning av statistik samt

intervjuer och diskussioner med forskare och andra experter. En referensgrupp med representanter

för Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Lantbrukarnas

Riksförbund har varit knuten till arbetet.

Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier kan medeltemperaturen i Sverige komma att stiga mer än

den globala genomsnittstemperaturen under innevarande århundrade, vilket kan medföra att temperaturen

i södra Sverige motsvarar dagens förhållanden i centrala till norra Frankrike, och att norra

Götaland får liknande temperaturer som i de norra delarna av Tyskland. Antalet dagar under sommaren

med extremt höga temperaturer, över 30 °C, kan öka framförallt i södra Sverige. Man räknar med

att den totala nederbörden och även nederbördsmönstren förändras. Vinternederbörden beräknas öka

kraftigt redan till år 2050, med fortsatt högst nederbörd i sydväst och i fjällkedjan. Nederbördsmönstren

under sommaren väntas förändras icke-linjärt i främst Götaland med blötare väderlek i mitten av

seklet, medan torrare somrar förväntas kring år 2085 i delar av området, till exempel i det viktiga

produktionsområdet Götalands södra slättbygder. Framförallt beräknas juli och augusti bli torrare än

idag. Det torrare sommarklimatet i söder beräknas således inträffa först i slutet av århundradet,

medan de högre medeltemperaturerna slår igenom tidigare.

Sammanfattningsvis bedöms problemen öka vad gäller både ogräs och angrepp av sjukdomar

och insekter i ett förändrat klimat. Antalet arter som kan bli problematiska ogräs bedöms

öka, liksom att ogräsens utbredningsområde förflyttas norrut. Vinterannuella gräsogräs

utgör redan idag problem i höstsådda grödor, inte minst i den stora grödan höstvete, och

problemen kommer sannolikt att öka. I konkurrenssvaga radsådda grödor såsom sockerbetor,

majs och frilandsgrönsaker kan förekomst av både etablerade och nya ogräsarter öka

kraftigt.

Större angrepp av svampsjukdomar förutsägs i främst höstvete, såsom till exempel kraftigt

skördenedsättande angrepp av rostsvampar. Fuktälskande svampar, såsom den vanliga

svartpricksjukan, kan däremot minska i torra områden. Angrepp av bladmögel i potatis ökar

sannolikt, främst i norra Sverige där angreppen idag är låga. I många fall är prognosen för

angrepp av svampsjukdomar mycket osäker på grund av att klimatförändringarna verkar i

8

olika riktningar. Högre temperaturer i kombination med ökad nederbörd gynnar generellt

angrepp av svampar, medan torrare somrar kan medföra lägre infektionstryck av svamp.

Angrepp av bladlöss bedöms bli allvarligare, bland annat genom ökad risk för angrepp i

höstsäd under hösten, vilket förekommer i endast liten utsträckning idag. Andra insekter

som kan öka i stråsäd är sädesbladlus och trips. Ökad förekomst av virusbärande insekter

såsom en rad arter av bladlöss medför ökad risk för spridning av virus i flera grödor. Även

nya skadegörare kan bli problematiska såsom koloradoskalbagge i potatis.

Användning av växtskyddsmedel kan beskrivas med olika indikatorer eller kombinationer

av dessa, såsom 1) total mängd använd aktiv substans, 2) andel behandlad areal, 3) behandlingsfrekvens

och 4) använd dos i förhållande till full dos. I rapporten beskrivs användningen

genom indikatorn: andel behandlad areal i procent * behandlingsfrekvens. Utgångspunkt

har tagits i indikatorer för dagens användning och därefter har en bedömning gjorts för en

tänkbar framtida användning i ett förändrat klimat.

För beräkning av indikatorer har olika källor använts såsom statistik över användning av

växtskyddsmedel i Sverige och andra europeiska länder, vetenskaplig litteratur över klimateffekter

på ogräs och skadegörare, samt intervjuer med forskare vid SLU och experter vid

Jordbruksverkets Växtskyddscentraler. Indikatorer för användningen i ett förändrat klimat

bygger till stor del på subjektiva bedömningar och rymmer stora osäkerheter. Indikatortalens

absoluta värden ska därför inte övertolkas, men anger en riktning. Hänsyn har inte tagits till

betydelsen av en eventuell ökad användning av icke-kemiska metoder och inte heller till

andra faktorer som starkt kan påverka användningen, såsom ekonomiska och politiska

faktorer.

Dagens produktionssystem är anpassade till ett växtskydd baserat på kemiska växtskyddsmedel.

Omfattande förändringar av odlingssystemen, grödfördelning, växtföljd, odlingsåtgärder

och växtskyddsmetoder, krävs för att en minskad användning ska vara möjlig. Eftersom

växtskyddsproblemen bedöms öka i ett förändrat klimat är behovet av nya växtskyddsstrategier

ännu mer uttalat i framtiden om riskerna med användningen av växtskyddsmedel

ska kunna hållas på en låg nivå.

I arbetet med denna rapport har framkommit att det finns behov av att förbättra det statistika

dataunderlaget över användningen av växtskyddsmedel för att kunna följa trender i Sverige

och för att möjliggöra jämförelser med andra länder. Det är önskvärt med en detaljerad statistik

över antalet behandlingar i olika grödor i olika produktionsområden i kombination med

andel behandlad areal eftersom detta är viktiga mått på intensiteten i användningen. En detaljerad

statistik är också användbar som underlag för att kunna sätta in rätt åtgärder för

minskade risker. Statistik över använda mängder i olika grödor är ett för trubbigt mått för att

följa utvecklingstrender i användningen.

Idag domineras användningen av växtskyddsmedel av herbicider, följt av fungicider och

därefter insekticider. I ett förändrat klimat förväntas en förskjutning mot en större användning

av framförallt insekticider. Enligt de i rapporten använda indikatorerna bedöms användningen

av insekticider öka med 54 procent vid oförändrad grödfördelning, fungicider

med 42 procent och herbicider med 22 procent.

Skillnaden mellan grödor i indikatorer för användning av växtskyddsmedel är mycket stor,

speciellt vad gäller fungicider och insekticider. Detta illustreras tydligt i scenarierna med

olika grödfördelning som presenteras i rapporten. Förändringar i grödfördelning i ett nytt

klimat kan ha lika stor inverkan på användningen av växtskyddsmedel som de direkta effekterna

av klimatet.

9

En ökad odling av höstvete ökar de sammanvägda indikatorerna för hela arealen betydligt,

särskilt i ett förändrat klimat. Användningen av växtskyddsmedel är redan idag hög i höstvete

och indikatorerna för främst fungicider och insekticider beräknas öka kraftigt i framtidsscenarierna.

En ökning av arealen av grödor med lågt bekämpningsbehov, framförallt av vall som i stort

sett inte bekämpas alls, medför naturligtvis en stor påverkan på indikatorerna för användningen.

Speciellt avgörande är ökad odling av vall i intensiva slättområden för att kunna

minska riskerna med växtskyddsmedlen. Detta tydliggörs i ett sydsvenskt vallscenario i rapporten,

där vallandelen ökades från 14 till 21 procent av totalarealen i området. Indikatorerna

reducerades med 27 (fungicider) respektive 22 procent (insekticider) i ett förändrat klimat

i vall-scenariot jämfört med en oförändrad grödfördelning.

En ökad ekologisk produktion medverkar självklart till måluppfyllelsen av Giftfri miljö. För

att öka effekten på miljömålet behöver dock den ekologiska odlingen av bekämpningsintensiva

grödor öka, såsom exempelvis höstvete och potatis.

Hur stor förändringen av användningen av växtskyddsmedel blir beror mycket på jordbrukets

anpassningsåtgärder i form av förändring av produktionssystem och grödfördelning

samt utnyttjande av förebyggande åtgärder och icke-kemiska kontrollmetoder. Även regleringar

och ekonomiska styrmedel samt förändringar av lönsamheten i jordbruket kommer

ha stor påverkan på användningen.

Satsningar på forskning behövs, såsom grundläggande biologisk-ekologisk forskning, tilllämpbara

icke-kemiska metoder och inte minst övergripande tvärvetenskaplig forskning för

att utforma långsiktigt hållbara växtskyddsstrategier i en hel växtföljd.

Forskning kring effektiva icke-kemiska kontrollmetoder mot ogräs, såsom mekaniska metoder

bedöms särskilt viktiga eftersom användningen av herbicider är omfattande i de flesta

grödor. Indikatorerna för herbicider beräknas också vara högre än för fungicider och insekticider

även i ett förändrat klimat. Ett speciellt område som framhålls i rapporten är metoder

mot gräsogräs i växtföljder som domineras av höstsådda grödor. Vidare görs en bedömning

att forskning kring biologisk kontroll av skadegörare genom att gynna naturliga fiender,

samt icke-kemiska metoder i radsådda grödor, till exempel trädgårdsväxter, bör prioriteras.

Kvalificerad växtskyddsrådgivning är central för att höja kunskapsnivån hos landets lantbrukare

rörande effektiva alternativa metoder och integrerat växtskydd för att begränsa ogräs

och skadegörare och minska behovet av kemiska växtskyddsmedel. Ett viktigt underlag för

rådgivningen är också ekonomiska och miljömässiga konsekvensanalyser av växtskyddsstrategier

i olika växtföljder.

Utformning av miljöersättningar är ett betydelsefullt instrument för att stimulera till tillämpning

av integrerat växtskydd och alternativa icke-kemiska bekämpningsmetoder. Vid utformning

av ekonomiska styrmedel är det viktigt att hänsyn tas till att flera miljömål kan

beröras av föreslagna åtgärder, exempelvis Giftfri miljö och Ingen övergödning, och att

eventuella målkonflikter mellan olika slags miljöeffekter hanteras. Det finns ett behov av

kunskap och metoder för att kunna göra avvägningar mellan olika miljömål för att öka

effektiviteten i miljömålsarbetet.