Kan man dra nytta av utbyggnaden av vindkraft för att skapa variation och nya
livsmiljöer för den vilda mångfalden i områden som domineras av intensivt
slättjordbruk? Frågan analyseras i den här studien som är ett tvärvetenskapligt
pilotprojekt som omfattar fältinventering, litteraturgenomgång, attitydundersökning,
anläggning och demonstration av visningsbiotoper samt framtagande av en praktisk
handbok med åtgärdsförslag.
Studien visar att småbiotoper (stenrösen, småvatten etc.) försvinner i samband med
vindkraftetableringar. Samtidigt tillkommer restytor (tillfartsvägar, uppställningsplatser
etc.). Dessa kan utnyttjas för anläggning av naturmiljöer. Arealen tillkomna ytor är
större än arealen försvunna småbiotoper. Givet planeringsramen för utbyggnad av
vindkraft t.o.m. 2020 och givet att insatser vidtas för att förhindra att småbiotoper
förstörs i samband med vindkraftetableringar är potentialen för småbiotoper i anslutning
till vindkraftverk i Sveriges slättbygder drygt 600 hektar. Jordbruksverkets bedömning
är att det behövs minst 500 hektar nya och specifikt anpassade småbiotoper i direkt
anslutning till åkermark samt mer än 50 000 hektar i form av extensiva åtgärder (t.ex.
fleråriga trädor och våtmarker) för att uppnå miljömålet ett rikt odlingslandskap.
Vindkraftföretag är generellt sett positiva till att anlägga naturmiljöer. Markägare är
tveksamma mot vissa typer av anläggningar eftersom dessa riskerar att fångas av det
generella biotopskyddet som fortsätter att gälla även efter det att tillståndet för
vindkraftverket har gått ut. Störst skepsis mot att kombinera vindkraft med naturvård
finns bland tillståndsmyndigheter.
I rapporten lanseras begreppet
kreotop. En kreotop är en anlagd naturmiljö. Genom
att utgå från färdiga kreotopkoncept slipper man att uppfinna hjulet på nytt vid varje
nyanläggning. Kommunikationen mellan närboende, markägare, myndigheter och
vindkraftföretag blir smidigare om man från början har en gemensam bild av vad som
kan åstadkommas.
Studien, med dess exempel på konkreta åtgärder, avser restytor i anslutning till
vindkraftverk på åkermark. Exemplen är dock giltiga även i andra restmiljöer i
åkerlandskapet. För att till fullo bedöma och för att följa upp den ekologiska potentialen
av kreotoper är det angeläget att göra återkommande inventeringar.
2011.