Denna rapport analyserar hur konsekvensanalyser bör göras när enskilda, konkreta åtgärder
har effekter på flera miljömål samtidigt. Teoretiskt och med hjälp av ett exempel
visar rapporten att värdet av åtgärdernas samtliga effekter så långt möjligt bör beaktas i
samhällsekonomiska kalkyler.
Värdet av åtgärdernas effekter på respektive miljömål beror på beslutssituationen. I en
situation med redan beslutade och kvantifierade miljömål så handlar beslutssituationen
om vilka åtgärder som bör användas, och inte om hur stora utsläpp eller annan miljöpåverkan
det skall bli. Om man i den beslutssituationen avstår från att använda en viss
åtgärd så måste i stället andra åtgärder användas för att uppnå målet. Detta innebär att
värdet av en åtgärds miljöpåverkan bör beräknas utifrån den kostnadsbesparing som kan
göras genom att andra åtgärder kan undvikas.
I rapporten visas på vikten av att beakta samtliga miljömål och åtgärder när man beräknar
den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder. En övergripande analys
och beräkning av en kostnadseffektiv kombination av åtgärder för att uppnå flera miljömål
kräver både att miljömålen är kvantifierade och kunskap om de aktuella åtgärdernas
fullständiga effektprofil. För närvarande är kunskapen om olika åtgärders effektprofil
mycket begränsad. En slutsats i rapporten är att sådan kunskap är viktig.
I rapporten pekas också på problem med att använda miljömålen som underlag för att
beräkna värdet av enskilda åtgärders miljöeffekter. En sådan tolkning av miljömålen
innebär i praktiken att utsläppsminskningar upp till målsättningen har ett oändligt högt
värde samtidigt som utsläppsminskningar över den nivån helt saknar värde. Resultatet
av en övergripande kostnadsminimering kan också användas för att visa på de implicita
värderingar som miljömålen innebär, vilket i sin tur kan ligga till grund för att ompröva
eller klargöra miljömålet. Rapporten pekar också på att det i praktiken ofta är orimligt
att göra de ”ideala” övergripande kostnadsminimeringarna, och att det då kan finnas
utrymme för miljövärden härledda från exempelvis betalningsvillighetsstudier.
2011.