Det finns ett behov av bättre metoder för att kunna bedöma betesmarkers kvaliteter och

värden på regional och nationell nivå. Syftet med den här studien var att undersöka problem

och möjligheter med att klassificera ängs- och betesmarker utifrån naturvärden. Drygt 70

experter på odlingslandskapets naturvärden valdes ut från landets samtliga länsstyrelser och

från andra relevanta myndigheter för att i en enkät klassificera 50 ängs- och betesmarksobjekt

enligt en tiogradig skala. Objekten var slumpmässigt utspridda i hela landet. Varje objekt var i

förväg definierat med hjälp av ett tiotal olika naturvärdesvariabler. Kulturmiljövariabler

utelämnades för att förenkla och renodla analysen. Följande konkreta resultat framkom av

studien:

1. Statliga naturvårdsexperter är i stor utsträckning eniga i sina bedömningar av ängsoch

betesmarker.

2. Odlingslandskapets naturvärden går att bedöma kvantitativt med hjälp av en enkel,

linjär prediktionsmodell som väger samman betydelsen av vissa givna variabler. Ett

tiotal väl valda variabler räcker för att karaktärisera ett ängs- och betesmarksobjekt på

ett sammanfattande men ändå nyanserat sätt, och för de flesta experter är det praktiskt

möjligt att hantera och väga samman upp till ca tio variabler.

3.

Antal positiva signalarter är den variabel som experterna lägger störst tyngd vid i sina

bedömningar.

Den här studien bygger på skrivbordsklassningar. En väsentlig och värdefull uppföljning är

därför att stämma av resultaten mot fältbaserade bedömningar. En framtida modell skulle

också kunna förbättras om större hänsyn togs till geografiska parametrar och om

bedömningsunderlaget utökades med kvalitativ information om arter och naturtyper. Också

kulturmiljövärden skulle med fördel kunna inkluderas – natur och kultur hänger i praktiken

intimt samman när det gäller odlingslandskapet. De tydliga resultaten som presenteras här

antyder dock att förutsättningarna för att utveckla verktyg för att bedöma natur- och

kulturmiljövärden finns. I slutändan kan värderingsverktyg vara till stor hjälp vid

samhällsplanering och beslutsfattande – och möjligheten att kvantifiera naturvärden enligt

objektiva kriterier kan bidra till att öka förtroendet för de prioriteringar, avvägningar och

bedömningar som måste göras inom naturvården.