Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Enkätstudier ombullerstörning
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns en internationell standard för bullerundersökningar utgiven

inom ISO. Boverkets bedömning är att standarden inte är tillräcklig som

underlag. Den har vissa brister, är inte anpassad för svenska förhållanden

och en allmänt accepterad översättning saknas. Erfarenheterna hittills visar

på behoven av att föra en bred diskussion om genomförande och upplägg

av enkätstudier om bullerstörning. Syftet med detta arbete är att initiera

och skapa underlag för en sådan diskussion. Projektet handlar även

om att lyfta fram och peka på brister i nuvarande tillämpning för att ge

förutsättningar till bättre och mer jämförbara resultat.

Denna undersökning behandlar främst enkäter som beskriver störning

från väg- och järnvägstrafik. Men flera av slutsatserna och de resonemang

som förs i rapporten bör även vara tillämpliga vid störningsstudier av

andra bullerkällor.

Störningsundersökningar om buller har kommit att få en allt större roll

som beslutsunderlag och vägledning inom både samhällsplanering och i

samband med beslut om åtgärder för att begränsa buller. Därför är det

synnerligen viktigt att de undersökningar som görs är tillförlitliga och

spårbara så att resultaten som tas fram kan användas på rätt sätt och inte

vilseleder myndigheter och beslutsfattare. Vår bedömning är att det idag

finns stora brister i både genomförande och resultatredovisning. De brister

som identifierats är beskrivna i avsnittet Boverkets utgångspunkter.

Underlaget till studien består i huvudsak av tre delar: En litteraturstudie

av störningsundersökningar om buller och detaljgranskning av ett urval

svenska och utländska enkätundersökningar, expertgranskning med

reflektioner kring bullerundersökningar samt diskussion, slutsatser och

rekommendationer. Ytterligare underlag är dels den standard som finns

för att ställa frågor om buller, ISO/TS 65666 (2003), dels artiklar publicerade

i vetenskapliga tidskrifter inför framtagandet av ISO-standarden.

Resultat

Enkätundersökningar om upplevd bullerstörning är en användbar metod

för att beskriva störningens omfattning. Men även andra faktorer som påverkar

störningsupplevelsen är viktiga att belysa för att kunna ge en fullständig

beskrivning. För ett heltäckande underlag bör exponeringsdata,

bostädernas utformning och övriga faktorer som påverkar störningen,

komplettera enkätstudier. I de situationer då enbart enkätstudier görs, är

det särskilt viktigt att undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt och att

beakta omständigheter som kan ha påverkat resultatet.

Som anges i rapporten så finns det ett antal aspekter att ta hänsyn till

när man ställer frågor. Varje frågesituation är unik även om det finns

några detaljer som alla studier bör beakta.

SCB rekommenderar generella regler som bör följas och som beskrivs

i avsnitt tre i SCB´s rapport. Det handlar om att frågorna ska vara begripligt

formulerade och neutrala, men även generella regler för utformning

av svarsalternativen. Övriga faktorer som kan påverka resultatet beskrivs

ingående av SCB. Det gäller sådant som svarsfrekvens, årstid,

uppgiftslämnarens motivation att delta m.m.

8 Enkätstudier om bullerstörning

De förslag till förbättringar och åtgärder som identifierats i denna studie

sammanfattas nedan.

Det är angeläget att utveckla och enas kring en standard för enkätstudier

kring trafikbullerstörning i Sverige anpassat för

svenska förhållanden.

För att öka kunskapen om hur olika skalsteg upplevs bör riktade

studier kring detta genomföras innehållande både kvalitativa och

kvantitativa tester.

Frågor i påståendeform (med instämmande-skala) bör användas

med försiktighet.

Verbala skalsteg är att föredra framför numeriska.

Frågor om hur mycket bullerstörd man är har en inneboende problematik

genom att människor uppfattar avstånden mellan skalstegen

olika. Detta gäller oavsett om verbala eller numeriska skalor

används. Detta begränsar möjligheterna att göra alltför långtgående

beräkningar av resultaten och man bör främst använda

beskrivningar av hur stor andel som svarat inom de olika intervallen.

ISO-standarden behöver dels en enhetlig översättning, dels mer

balanserade svarsskalor och bör därför kompletteras med psykologisk

och enkätvan kompetens.

Det finns flera brister i den femgradiga skalan som anges i ISOstandarden.

De viktigaste bristerna är:

- Svarsalternativen är inte balanserade, eftersom tre av de fem

alternativen innebär att man störs ganska mycket eller mer.

Det innebär risk för överrapportering.

- Stor skillnad i avstånd mellan skalstegen. Det är t.ex. ett betydligt

större avstånd mellan ”störs inte särskilt mycket” och

”störs ganska mycket”, jämfört med det upplevda avståndet

mellan övriga skalsteg.

- Det tredje skalsteget ”störs ganska mycket”, kan uppfattas

som ett mittenalternativ av uppgiftslämnaren, men kan i analyser

räknas som hörande till de störda.

- Översättningsproblematik. Mest problematiskt är att översätta

”moderately” till ”störs ganska mycket”. Alternativet ”måttligt

störd” används ibland, men innehåller även det en viss

problematik.

Det är viktigt att använda samma språkbruk i svenska undersökningar.

Uttrycket ”moderately” översätts ibland som ”måttligt”,

ibland som ”ganska”. ”Extremely” har översatts till ”väldigt”,

”oerhört mycket” och ”extremt mycket störd”. Utformning av en

femgradig verbal skala föreslås vara; Inte alls, lite, måttligt (alternativt

ganska mycket), mycket och väldigt mycket.

Begreppet ”i eller i närheten av bostaden” bör undvikas. Dels bör

”i eller i närheten” separeras, dels lämnar ”i närheten” alltför

mycket öppet för tolkningar.

Vid användande av en femgradig verbal skala bör de två översta

kategorierna i första hand användas och anges som andel mycket

Sammanfattning 9

störda. Motsvarande för den numeriska är de tre översta alternativen,

dvs. 8-10.

Kompletterande frågor kring attityder, livsstil, sömnstörning,

känslighet för buller, socioekonomi med flera faktorer är viktiga

att ha med.

Frekvensrelaterade frågor om hur ofta man är störd kan användas

som komplement till att fråga hur mycket störd man är.

Det kan i vissa fall även vara motiverat att fråga ”hur ofta” för att

relatera till tidigare studier och följa trender över tid. Hur ofta

man är störd stöds inte av ISO-standarden, men ger enligt SCB

en högre datakvalitet jämfört med ”hur mycket”.

Det är viktigt att i förväg reda ut hur man i resultatredovisningen

ska placera de som uppger sig vara ”lite störda” respektive ”störs

ganska mycket”.

Ska man klassa respondenten i ”störd” respektive ”inte störd”, eller

är avsikten att få fram ett mått på störning och kunna jämföra

med andra variabler. Oftast är avsikten det senare och då fungerar

fem skalsteg. Men är man främst intresserad av störd-inte störd så

förordar SCB fyra skalsteg istället för fem.

Är det viktigast att mäta ”rätt” på nationell nivå, eller att kunna

jämföra svenska resultat med studier i andra länder? Det kan vara

nödvändigt med olika design beroende på undersökningens syfte.

Place, publisher, year, edition, pages
2012.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Good Built Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1546OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1546DiVA, id: diva2:739459
Available from: 2014-08-21 Created: 2014-08-21 Last updated: 2014-08-21

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 93 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf