Det finns en internationell standard för bullerundersökningar utgiven
inom ISO. Boverkets bedömning är att standarden inte är tillräcklig som
underlag. Den har vissa brister, är inte anpassad för svenska förhållanden
och en allmänt accepterad översättning saknas. Erfarenheterna hittills visar
på behoven av att föra en bred diskussion om genomförande och upplägg
av enkätstudier om bullerstörning. Syftet med detta arbete är att initiera
och skapa underlag för en sådan diskussion. Projektet handlar även
om att lyfta fram och peka på brister i nuvarande tillämpning för att ge
förutsättningar till bättre och mer jämförbara resultat.
Denna undersökning behandlar främst enkäter som beskriver störning
från väg- och järnvägstrafik. Men flera av slutsatserna och de resonemang
som förs i rapporten bör även vara tillämpliga vid störningsstudier av
andra bullerkällor.
Störningsundersökningar om buller har kommit att få en allt större roll
som beslutsunderlag och vägledning inom både samhällsplanering och i
samband med beslut om åtgärder för att begränsa buller. Därför är det
synnerligen viktigt att de undersökningar som görs är tillförlitliga och
spårbara så att resultaten som tas fram kan användas på rätt sätt och inte
vilseleder myndigheter och beslutsfattare. Vår bedömning är att det idag
finns stora brister i både genomförande och resultatredovisning. De brister
som identifierats är beskrivna i avsnittet Boverkets utgångspunkter.
Underlaget till studien består i huvudsak av tre delar: En litteraturstudie
av störningsundersökningar om buller och detaljgranskning av ett urval
svenska och utländska enkätundersökningar, expertgranskning med
reflektioner kring bullerundersökningar samt diskussion, slutsatser och
rekommendationer. Ytterligare underlag är dels den standard som finns
för att ställa frågor om buller, ISO/TS 65666 (2003), dels artiklar publicerade
i vetenskapliga tidskrifter inför framtagandet av ISO-standarden.
Resultat
Enkätundersökningar om upplevd bullerstörning är en användbar metod
för att beskriva störningens omfattning. Men även andra faktorer som påverkar
störningsupplevelsen är viktiga att belysa för att kunna ge en fullständig
beskrivning. För ett heltäckande underlag bör exponeringsdata,
bostädernas utformning och övriga faktorer som påverkar störningen,
komplettera enkätstudier. I de situationer då enbart enkätstudier görs, är
det särskilt viktigt att undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt och att
beakta omständigheter som kan ha påverkat resultatet.
Som anges i rapporten så finns det ett antal aspekter att ta hänsyn till
när man ställer frågor. Varje frågesituation är unik även om det finns
några detaljer som alla studier bör beakta.
SCB rekommenderar generella regler som bör följas och som beskrivs
i avsnitt tre i SCB´s rapport. Det handlar om att frågorna ska vara begripligt
formulerade och neutrala, men även generella regler för utformning
av svarsalternativen. Övriga faktorer som kan påverka resultatet beskrivs
ingående av SCB. Det gäller sådant som svarsfrekvens, årstid,
uppgiftslämnarens motivation att delta m.m.
8 Enkätstudier om bullerstörning
De förslag till förbättringar och åtgärder som identifierats i denna studie
sammanfattas nedan.
Det är angeläget att utveckla och enas kring en standard för enkätstudier
kring trafikbullerstörning i Sverige anpassat för
svenska förhållanden.
För att öka kunskapen om hur olika skalsteg upplevs bör riktade
studier kring detta genomföras innehållande både kvalitativa och
kvantitativa tester.
Frågor i påståendeform (med instämmande-skala) bör användas
med försiktighet.
Verbala skalsteg är att föredra framför numeriska.
Frågor om hur mycket bullerstörd man är har en inneboende problematik
genom att människor uppfattar avstånden mellan skalstegen
olika. Detta gäller oavsett om verbala eller numeriska skalor
används. Detta begränsar möjligheterna att göra alltför långtgående
beräkningar av resultaten och man bör främst använda
beskrivningar av hur stor andel som svarat inom de olika intervallen.
ISO-standarden behöver dels en enhetlig översättning, dels mer
balanserade svarsskalor och bör därför kompletteras med psykologisk
och enkätvan kompetens.
Det finns flera brister i den femgradiga skalan som anges i ISOstandarden.
De viktigaste bristerna är:
- Svarsalternativen är inte balanserade, eftersom tre av de fem
alternativen innebär att man störs ganska mycket eller mer.
Det innebär risk för överrapportering.
- Stor skillnad i avstånd mellan skalstegen. Det är t.ex. ett betydligt
större avstånd mellan ”störs inte särskilt mycket” och
”störs ganska mycket”, jämfört med det upplevda avståndet
mellan övriga skalsteg.
- Det tredje skalsteget ”störs ganska mycket”, kan uppfattas
som ett mittenalternativ av uppgiftslämnaren, men kan i analyser
räknas som hörande till de störda.
- Översättningsproblematik. Mest problematiskt är att översätta
”moderately” till ”störs ganska mycket”. Alternativet ”måttligt
störd” används ibland, men innehåller även det en viss
problematik.
Det är viktigt att använda samma språkbruk i svenska undersökningar.
Uttrycket ”moderately” översätts ibland som ”måttligt”,
ibland som ”ganska”. ”Extremely” har översatts till ”väldigt”,
”oerhört mycket” och ”extremt mycket störd”. Utformning av en
femgradig verbal skala föreslås vara; Inte alls, lite, måttligt (alternativt
ganska mycket), mycket och väldigt mycket.
Begreppet ”i eller i närheten av bostaden” bör undvikas. Dels bör
”i eller i närheten” separeras, dels lämnar ”i närheten” alltför
mycket öppet för tolkningar.
Vid användande av en femgradig verbal skala bör de två översta
kategorierna i första hand användas och anges som andel mycket
Sammanfattning 9
störda. Motsvarande för den numeriska är de tre översta alternativen,
dvs. 8-10.
Kompletterande frågor kring attityder, livsstil, sömnstörning,
känslighet för buller, socioekonomi med flera faktorer är viktiga
att ha med.
Frekvensrelaterade frågor om hur ofta man är störd kan användas
som komplement till att fråga hur mycket störd man är.
Det kan i vissa fall även vara motiverat att fråga ”hur ofta” för att
relatera till tidigare studier och följa trender över tid. Hur ofta
man är störd stöds inte av ISO-standarden, men ger enligt SCB
en högre datakvalitet jämfört med ”hur mycket”.
Det är viktigt att i förväg reda ut hur man i resultatredovisningen
ska placera de som uppger sig vara ”lite störda” respektive ”störs
ganska mycket”.
Ska man klassa respondenten i ”störd” respektive ”inte störd”, eller
är avsikten att få fram ett mått på störning och kunna jämföra
med andra variabler. Oftast är avsikten det senare och då fungerar
fem skalsteg. Men är man främst intresserad av störd-inte störd så
förordar SCB fyra skalsteg istället för fem.
Är det viktigast att mäta ”rätt” på nationell nivå, eller att kunna
jämföra svenska resultat med studier i andra länder? Det kan vara
nödvändigt med olika design beroende på undersökningens syfte.
2012.