Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bygg- och fastighetssektornsmiljöpåverkan
Show others and affiliations
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med den här studien är att

identifiera vilka miljökvalitetsmål som berör bygg- och

fastighetssektorn

ta fram en metod för miljöutredning för bygg- och fastighetssektorn,

med utgångspunkt från samtliga miljökvalitetsmål och där det är

möjligt att se varifrån i bygg- och fastighetssektorn miljöpåverkan

kommer

beskriva bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan i kvantitativa

termer enligt den framtagna metoden.

För att analysera sektorns miljöpåverkan är ett första viktigt steg att

definiera sektorn och den miljöpåverkan man vill ta med i analysen. I den

här studien har utgångspunkten varit ett livscykelperspektiv så att miljöpåverkan

som uppstår uppströms (t.ex. från produktion av byggnadsmaterial)

och nedströms (t.ex. från avfallshantering) ingår. Vidare

kommer vi att i den här studien redovisa resultat både från ”bygg och

fastighetssektorn exklusive uppvärmning” och ”bygg- och fastighetssektorn

inklusive uppvärmning”.

Vi har i detta projekt utvecklat en metod som kan användas för att

bedöma bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Metoden bygger i

stor utsträckning på data från Miljöräkenskaperna vid SCB som

uppdateras årligen, vilket innebär att metoden kan användas igen för att

följa upp utvecklingen på området. Metoden kan också användas för att

identifiera vilka miljöproblem och vilka emissioner som är av stor

betydelse när det gäller bygg- och fastighetssektorn, samt för att

identifiera var i sektorn dessa uppkommer. Baserat på denna analys kan

man sedan välja indikatorer som är lämpliga för att följa utvecklingen

kontinuerligt. Metoden kan naturligtvis utvecklas på olika sätt med mer

och bättre data. En väsentlig slutsats är dock att metoden är möjlig att

använda redan idag.

Resultaten bekräftar tidigare studier att bygg- och fastighetssektorn

står för en betydande del av Sveriges totala miljöpåverkan. Resultaten här

indikerar att för den yttre miljön är det energianvändning, användning av

8 Bygg-och fastighetssektorns miljöpåverkan

farliga kemiska produkter, avfallsgenerering, samt emissioner av växthusgaser

och ämnen som bidrar till försämrad luftkvalitet och humantoxiska

effekter som är väsentliga, däribland kväveoxider och partiklar.

Vad gäller innemiljö framstår buller, radon samt fukt och mögel som

viktiga områden.

Resultaten beror på vilka systemgränser som används för att definiera

bygg- och fastighetssektorn. Resultaten visade att uppvärmningen står för

en stor del av energianvändningen. Även för utsläppen av växthusgaser är

uppvärmningen av betydelse men mindre än för energianvändningen

eftersom både el och fjärrvärmeproduktion idag i Sverige har relativt sett

begränsade utsläpp av koldioxid. Mobila källor, såsom transporter står

också för en stor del av utsläppen till luft. Inköp av varor från stenvaruoch

cementindustrin påverkar utsläppen av koldioxid och partiklar,

medan rederier och varor från mineralutvinnings- och metallindustrin

bidrar mest till kväveoxidutsläppen respektive avfallsgenereringen från

sektorn.

Det finns en del dataluckor i miljöräkenskaperna som påverkar

möjligheterna att använda dem för en heltäckande miljömålsuppföljning.

Framför allt bedöms kompletterande information när det gäller hushållning

av naturresurser och användning och utsläpp av giftiga ämnen

vara önskvärd. Det finns även hälsoproblem kopplade till bygg- och

fastighetssektorn som inte kommer fram i denna typ av input-outputberäkningar

men som är av stor relevans för sektorn. Till dessa hör

exempelvis problem orsakade av radon, buller samt fukt och mögel, för

vilka det därför behövs kompletterande datakällor.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 76 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Good Built Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1543OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1543DiVA: diva2:739433
Available from: 2014-08-21 Created: 2014-08-21 Last updated: 2015-04-22

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 49 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf