Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Strategin för effektivareenergianvändningoch transporter, EET: Underlag till Miljömålsrådets fördjupadeutvärdering av miljökvalitetsmålen
Show others and affiliations
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET, ska föreslå vilka

styrmedelsförändringar som krävs för att begränsa transport- och energisektorernas

miljöpåverkan så att miljökvalitetsmålen

Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig

försurning, Ingen övergödning, Frisk luft och God bebyggd miljö

uppnås. Strategin

ska också bidra till att nå de transport- och energipolitiska målen.

För att uppnå delmålen krävs följande insatser jämfört med prognoserna:

o

Minska utsläppen av CO2-ekvivalenter med minst 17 Mton till 2020,

o

Minska NOx-utsläppen med strax under 10 kton till 2015,

o

Halvera SO2-utsläppen och minska NOx-utsläppen från sjöfarten till 2015,

o

Minska utsläppen av luftföroreningar så att målen för frisk luft uppnås 2015,

o

Minska trafikbullret med ytterligare åtgärder till 2020.

EET-strategin är i flera avseenden beroende av omvärlden för att uppnå de utpekade

nationella miljömålen. Strategin har därför genomgående ett internationellt perspektiv.

För att anta dessa utmaningar prioriteras inom EET-strategin en generell energieffektivisering.

Det är en kostnadseffektiv åtgärd som har en positiv påverkan på

samtliga utpekade mål, utom möjligen buller. Effektivisering kan ske både genom

specifika åtgärder och på systemnivå genom t.ex. hur samhällsstrukturen ser ut.

För att minska växthuspåverkan krävs att användningen av fossila bränslen minskar.

Förnybara och flödande energikällor som sol- och vindkraft är högst prioriterade

följt av bioenergi som har en stor potential. Förnybar energi prioriteras framför

andra koldioxideffektiva energikällor som inte är långsiktigt hållbara.

Modellberäkningar visar att utsläppen av luftföroreningar minskar genom klimatåtgärderna.

Om koldioxidutsläppen i Sverige skulle reduceras med 25 % till 2020

skulle som effekt av samma åtgärder även utsläppen av SO

2 och NOx minskas med

ca 19 respektive 6 % jämfört med prognosen till 2020. För att nå försurnings- och

övergödningsmålen på kortare sikt krävs dock att utsläppen av kväve och svavel

måste minska genom reningsåtgärder. Speciellt gäller det sjöfarten.

Målet för Frisk luft kan dra nytta av dessa åtgärder men kräver även ytterligare

åtgärder. För luftkvaliteten är det särskilt viktigt var utsläppsminskningarna sker.

Trafikbullret kräver också riktade åtgärder för att målen ska uppnås.

Det finns flera synergieffekter mellan åtgärderna och alla delar av strategin är därför

viktiga. Många av åtgärderna i energi- och transportsystemet har också mycket

lång livslängd. Därför behövs ett längre tidsperspektiv, till 2050, i arbetet med

miljömålen.

I strategin presenteras ett 50-tal förslag på nya eller förändrade styrmedel. Den

innehåller inga utvärderingar eller genomgångar av existerande styrmedel. Förslagen

har i varierande grad konsekvensbeskrivits och en sammanställning av konsekvensbeskrivningarna

återfinns i en fristående rapport. Styrmedelsförslagen pekar

på vad Sverige bör driva i olika internationella organ, vad staten kan göra och i viss

mån vad kommunerna kan göra. Syftet är att skapa goda förutsättningar för privat

och offentlig sektor att agera i linje med miljömålen och därmed möjliggöra systemförändringar.

Styrmedelsförslag ges för ökad energieffektivisering inom industrin, bostäder och

service samt för personresor och godstransporter på väg; förslag på energieffektivisering

genom transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur, inom luft- och

sjöfart, för järnväg samt för arbetsmaskiner. Förutom en skärpning av handelssystemet

på 6-10 Mton CO

2 minskar dessa styrmedel koldioxidutsläppen med minst 5

Mton och kväveoxidutsläppen med i storleksordningen 9 kton per år.

Förslag presenteras för minskad klimatpåverkan genom en större andel förnybar

energi inom tillförsel av el och värme samt drivmedel till transportsektorn. De har

den sammanlagda effekten av minst ytterligare 1 Mton CO

2 per år.

Styrmedelsförslag ges för bättre rening av kväveoxidutsläppen från stationära källor,

vägtransporter och arbetsmaskiner samt för minskade kväve- och svaveloxidutsläpp

från sjöfarten. Dessa riktade styrmedel har stor potential, men miljöeffekten

beror på hur kraven ställs och när de kan implementeras.

Förslag ges till ytterligare styrmedel för åtgärder som leder till lägre halter av luftföroreningar

genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning och från transportsektorn.

Den sammanlagda miljöeffekten av dessa styrmedel är svår att kvantifiera.

Styrmedelsförslag ges dessutom för åtgärder som leder till minskat trafikbuller

men även här är effekten är svår att bedöma.

En övergripande konsekvensbedömning av förslagen visar på både positiva och

negativa konsekvenser för näringsliv och konsumenter. Inom näringslivet kan väntas

en marginellt ökad sysselsättning men sämre konkurrenskraft för vissa branscher.

Hushållen får en kostnadsökning som kan mildras genom anpassning. Det

statsfinansiella utfallet är positivt för staten.

Slutsatsen från strategin är att de styrmedel som föreslås ser ut att räcka för att nå

delmålen till 2015 och 2020, men att ytterligare styrmedel kommer att krävas för

att stärka en långsiktigt hållbar utveckling. Eftersom EET-sektorerna karakteriseras

av starka drivkrafter krävs även kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen.

För att nå de långsiktiga miljömålen räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar,

förnybar energi och reningsutrustning. Beteendeförändringar måste

också inkluderas i en resurseffektiv åtgärdsmix.

Abstract [sv]

The Swedish Strategy for more Efficient Energy Use and Transport, EET, should

suggest changes to policy instruments needed to limit the environmental effects of

the energy and transport sectors in order to reach the five environmental quality

objectives of Reduced Climate Impact, Natural Acidification Only, Zero Eutrophication,

Clean Air and A Good Built Environment. The EET Strategy should also

contribute to the objectives of energy and transport policy.

Compared with the forecasts, the following is needed to reach the interim targets:

o

Reduction of emissions of CO2 equivalents by at least 17 Mtonnes by 2020;

o

Reduction of NOx emissions by almost 10 ktonnes by 2015;

o

Halving of SO2 emissions and reduction of NOx emissions from shipping by

2015;

o

Reduction of emissions of air pollutants in order to reach the Clean Air objectives

by 2015;

o

Reduction of noise from transport through further measures by 2020.

The EET Strategy is dependent in several ways on international cooperation to

reach the environmental objectives concerned. The strategy therefore takes a comprehensive

international perspective throughout.

Energy efficiency is a high-priority measure to meet the environmental challenges.

It is cost-effective and has positive effects on all objectives, except perhaps noise.

Energy efficiency can be enhanced through specific measures and at a systems

level through e.g. urban planning.

To limit greenhouse gas emissions, the use of fossil fuel has to decrease. Renewable

and flowing energy sources like sun and wind are the highest priority, followed

by biomass, which has a large potential. Renewable energy is a priority

compared with other sources of energy with low CO

2 emissions which are not

considered sustainable.

Model calculations show that emissions of air pollutants will decrease considerably

due to climate measures. If, for example, CO

2 emissions were reduced by 25% in

Sweden by 2020, the emissions of SO

2 and NOx would decrease by 19% and 6%,

respectively, compared with the forecast as a result of the same measures. However,

to reach short-term air quality objectives, emissions of nitrogen and sulphur

have to decrease through use of cleaning technology. This is especially true for

shipping.

These measures also work towards reaching the Clean Air objective but additional

measures are also needed. In addition, specific measures are also required to reach

the noise objective.

10

Several synergies exist between proposed measures. Therefore, all parts of the

strategy are important. Most measures in the energy and transport systems also last

very long. A longer time perspective, to 2050, is therefore needed when working

towards the environmental objectives.

The strategy proposes some 50 new or modified policy instruments. It does not

contain any evaluations or overviews of existing policy instruments in these areas.

The proposals have been evaluated to different degrees and a summary of the impact

assessments is published in a separate report. The proposals suggest what

Sweden should aim for at the international level, what the central government can

do nationally and, to some extent, what can be done locally. The purpose is to create

opportunities for the private and public sectors to act according to the environmental

objectives so as to make systemic changes possible.

Policy instruments are proposed for energy efficiency improvements in industry, in

the housing and service sectors and in personal and freight transport; as well as for

transport-efficient urban structures and infrastructure, aviation and shipping, railways

and working equipment. Besides the suggested changes in the emission trading

system, which amount to a reduction of CO

2 emissions by 6–10 Mtonnes, these

proposals are expected to lead to a further decrease of at least 5 Mtonnes of CO

2

and 9 ktonnes of NO

x.

Proposals are also presented for decreased greenhouse gas emissions through a

larger share of renewable energy in the energy mix and fuels for transport. This

will further reduce emissions of CO

2 by approximately 1 Mtonne.

Policy instruments are proposed for better cleaning of NO

x emissions from stationary

sources, road transport and working equipment as well as for a reduction of

sulphur and nitrogen emissions from shipping. These targeted policy instruments

have a large potential, but their effect will depend on how and when they are implemented.

Proposals are also given for policy instruments leading to lower concentrations of

air pollutants through reduced emissions from small-scale wood burning for domestic

heating and from the use of studded tires in the transport sector. The environmental

effect of these polices is hard to quantify. Policy instruments are also

proposed for measures to reduce traffic noise, but these effects are also hard to

estimate.

An overall impact assessment of the proposals shows both positive and negative

effects on business and consumers. Employment rates are expected to rise marginally

but some sectors may lose competitiveness. Households will face higher costs

which can be reduced by adaptation. Central-government revenue will increase.

The conclusion from the strategy is that the policy instruments proposed seem to be

enough to reach the interim targets by 2015 and 2020 but that further policy instruments

will be needed for a long-term sustainable development. Since the EET

sectors are characterized by strong driving forces, the policy instruments also have

to be powerful in order to change the path of development. Technical efficiency

improvements, renewable energy and cleaning equipment are not sufficient to reach

the long-term environmental objectives. Lifestyle changes also have to be included

in a resource-efficient mix of measures.

Place, publisher, year, edition, pages
2007.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, Reduced Climate Impact
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1540OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1540DiVA: diva2:739412
Available from: 2014-08-21 Created: 2014-08-21 Last updated: 2014-08-21

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 27 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf