Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande
miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland
tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,
med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.
Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som
bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.
I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra
steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen
tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning
av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av
innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra
lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan
användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.
Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga
strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till
att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en
positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den
biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå
från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga
förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.
Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk
mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:
•
Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser
•
Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)
•
Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv
•
Volym död ved av olika grovlek
•
Areal ädellövskog indelad i åldersklasser
•
Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved
De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:
•
Hackmärken
•
Vedsvamp
•
Tickor
•
Mjölkört
•
Hänglavar; man- och skägglav
2012. , p. 81