Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande

miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland

tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,

med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.

Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som

bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.

I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra

steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen

tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning

av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av

innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra

lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan

användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.

Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga

strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till

att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en

positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den

biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå

från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga

förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.

Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk

mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:

•

Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser

•

Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)

•

Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv

•

Volym död ved av olika grovlek

•

Areal ädellövskog indelad i åldersklasser

•

Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved

De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:

•

Hackmärken

•

Vedsvamp

•

Tickor

•

Mjölkört

•

Hänglavar; man- och skägglav