Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska, med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen,

samordna arbetet med regionala miljömål och stimulera åtgärder för att nå

dem. Syftet med denna studie är att utvärdera regionala miljömålsåtgärders effektivitet

genom att studera utfallet i relation till kostnaderna för att genomföra åtgärderna.

Resultatet ger bland annat vägledning för utformning av framtida miljömålsåtgärder,

men visar också exempel på vad som krävs för att åtgärders effektivitet ska kunna

utvärderas.

Här har miljönytta, miljömålsuppfyllelse och kostnadseffektivitet utvärderats för 19

miljömålsåtgärder inom områdena energi/klimat, giftfri miljö, ytvatten samt biologisk

mångfald. Dessutom har framgångsfaktorer och hinder för åtgärdernas genomförande

identifierats. Utvärderingen grundar sig på dokumentgranskning, enkät, telefoninter

vjuer

samt vår samlade kompetens.

Kvantitativa utvärderingar och uppföljningar av miljömålsuppfyllelse, miljönytta

och kostnadseffektivitet ställer stora krav på underlag som beskriver förbrukade resurser

för genomförandet och åtgärdens miljönytta. Eftersom biologiska system i många

fall behöver flera år för att återhämta sig är det ofta svårt att utvärdera miljönyttan kort

tid efter avslutad åtgärd. Kostnadseffektiviteten kunde inte bedömas för en tredjedel

av åtgärderna på grund av brister i underlagen.

I denna utvärdering karakteriseras de effektivaste åtgärderna av att de var konkreta,

att länsstyrelsen hade beslutat att de skulle genomföras och att det fanns kompetens

och engagemang för att genomföra dem. Generellt är effektiviteten högre för åtgärder

som genomförts med hjälp av styrmedel som

samhällsplanering, lagar och ekonomi, än de

som använt

information som styrmedel.

För utformning och utvärdering av framtida regionala miljömålsåtgärder drar vi följande

slutsatser:

•

Det är viktigt att länsstyrelsen/Skogsstyrelsen initierar och samordnar regionalt åtgärdsarbete.

•

En viktig uppgift för länsstyrelsen är att tillhandahålla adekvata kunskapsunderlag.

•

Underlag som redovisar hur miljön såg ut innan specifika åtgärder genomförs krävs.

•

Att formulera en tydlig målbild för varje åtgärd är viktigt.

•

Redan när åtgärder planeras ska möjligheten att kontinuerligt följa upp dem beaktas.

•

Länsprojekt som involverar kommunerna (t.ex. tillsyn, inventering) ger synergieffekter

och högre kostnadseffektivitet.

•

När åtgärder planeras bör ekonomiska förutsättningar diskuteras med berörda kommuner.

•

Det är en fördel om åtgärder som involverar kommuner är politiskt förankrade.

•

Länsstyrelsen bör underlätta för resurssvaga kommuner att delta i länsgemensamma

åtgärder.

•

Åtgärder måste kopplas ihop med övrigt miljö- och naturvårdsarbete vid länsstyrelse/

kommun.

Bland de viktigaste framgångsfaktorer vi har identifierat finns:

•

Konstruktiv medverkan från många olika aktörer (ger kunskaps-/erfarenhetsutbyte).

•

Så kallade ”eldsjälar”, dvs. personer med stort engagemang och tydlig målbild.

•

Bra dialog mellan länsstyrelse och kommuner.

•

Länsövergripande administrativa verktyg och underlag för länets kommuner.

•

Höjd kunskapsnivå hos verksamhetsutövare och andra.

•

Nya forum och nätverk för samverkan.

•

Politiska prioriteringar och beslut.

•

Tillräckliga resurser avsätts för arbetet.

•

Förekomsten av ekonomiska styrmedel eller incitament.

Bland de vanligaste hindren för effektiva åtgärder finns begränsande ekonomiska re

surser,

oklar ansvarsfördelning, bristande politisk förankring, brister i underlag från

länsstyrelsen och stor personalomsättning.

Denna studie bör ses som ett bidrag till arbetet med att utveckla metoder för utvär

dering

av miljömålsåtgärders effektivitet på regional nivå. Urvalet av åtgärder i denna

utvärdering har varit mycket begränsat och vi föreslår en bredare och mer förutsättningslös

utvärdering av regionala miljömålsåtgärder. Det vore också intressant att

granska hur länsstyrelser och kommuner arbetar med uppföljning och utvärdering av

åtgärder. Vi rekommenderar även ytterligare studier för att kunna fastställa eventuella

samband mellan styrmedel och åtgärders effektivitet.

Nyckelord:

miljömål, åtgärder, utvärdering, miljönytta, måluppfyllelse, kostnadseffektivitet,

framgångsfaktor, hinder, energi, klimat, giftfri miljö, ytvatten, biologisk mångfald,

länsstyrelse

The county administrative boards (CABs) and the Swedish Forest Agency shall coordinate

work on regional environmental objectives and stimulate actions to achieve them,

on the basis of the Swedish national environmental quality objectives. The aim of this

study is to evaluate the effectiveness of regional environmental objective measures, by

studying the outcomes in relation to the cost of implementing the measures. The results

include the provision of guidance for formulating future environmental objective

measures, and examples of what is needed to be able to evaluate the effectiveness of

measures.

Environmental benefit, environmental objective fulfilment and cost effectiveness

have been evaluated for 19 environmental objective measures within the areas of energy/

climate, non-toxic environment, surface water and biological diversity. Also, success

factors and obstacles to the implementation of the measures have been identified.

The evaluation is based on the inspection of documents, a questionnaire, telephone

interviews and our collective competence.

Quantitative evaluations and followups of environmental objective fulfilment, environmental

benefit and cost effectiveness require a great deal of information about

the resources used for implementation and the resulting environmental benefits of

the measures. Because in many cases biological systems need many years to recover, it

is often difficult to evaluate environmental benefit a short time after completion of a

measure. Cost effectiveness could not be assessed for one third of the measures due

to insufficient basic data.

In this evaluation, the most effective measures are characterised as having been

concrete, that the CAB had decided that they should be implemented, and that there

was sufficient competence and involvement to implement them. In general, effectiveness

is greater for measures implemented with the help of control instruments such as

community planning

, legislation and financial incentives, than for measures that used information

as an instrument of control.

For the formulation and evaluation of future regional environmental objective measu

res,

we arrived at the following conclusions:

•

It is important that the CAB and/or the Swedish Forest Agency initiate and coordinate

work on regional measures.

•

An important task for the CAB is to provide adequate basic data.

•

Data is required showing how the environment was before the implementation of

specific measures.

•

It is important to formulate a clear goal for each measure.

•

The possibility of monitoring measures on a continual basis shall be taken into account

from the planning stage.

•

Joint county projects involving the municipalities (for example, supervision, inventories)

give synergy effects and greater cost effectiveness.

•

When measures are planned, financial prerequisites should be discussed with the

municipalities that will be affected.

•

It is an advantage if measures that involve municipalities are politically established.

•

In joint county projects involving the municipalities, the CAB should facilitate the

participation of municipalities that have limited resources.

•

Measures must be connected with other environment and conservation work of the

CAB and/or the municipality.

8

The most important success factors that we have identified include the following:

•

Constructive participation by many stakeholders (provides exchange of knowledge

and/or experience).

•

So-called “real enthusiasts”, i.e. persons with considerable involvement and clear objectives.

•

Good dialogue between the CAB and the municipalities.

•

County-wide administrative tools and basic data for the county’s municipalities.

•

Improved level of knowledge with operators and others.

•

New forums and networks for cooperation.

•

Political prioritisations and decisions.

•

Sufficient resources allocated for the work.

•

The presence of financial instruments of control or financial incentives.

The most common obstacles to effective measures include limited financial resources,

lack of clear allocation of responsibility, insufficient political support, deficient basic

data from the CAB and high turnover of personnel.

This study should be seen as a contribution to the work of developing methods for

the evaluation of the effectiveness of environmental objective measures at regional

level. The selection of measures in this evaluation has been very limited and we sug

gest

a broader, less biased evaluation of regional environmental objective measures. It

would also be interesting to review how the CABs and municipalities work with the

follow-up and evaluation of measures. We also recommend further studies to be able

to establish possible connections between instruments of control and the effective

ness

of the measures.

Key words:

environmental objectives,measures, evaluation, environmental benefit, objective

fulfilment, cost effectiveness, success factor, obstacle, energy, climate, non-toxic

environment, surface water, biological diversity, county administrative board