Riksantikvarieämbetet har gett Ájtte i uppdrag att utvärdera

indikatorn ”Skyddade fjällmiljöer” med avseendepå

kulturvärden. Ájtte har analyserat 38 beslut om inrättandeav

naturreservat och nationalparker: från Långfjällets

naturreservat

i Dalarna i söder till Padjelantanationalpark

i Norrbotten i norr. Tolv miljöer, vilka samtliga innehåller

kändakulturvärden,

utvaldesför

en mer detaljerad

fallstudie innefattande fältbesök.

Studien visar att avståndet mellan miljökvalitetsmålets

målformuleringar om kulturmiljövärden, särskilt det

samiskakulturarvet,

och skötselplanernas ensidiga naturvårdsinriktning

är stort. Avståndet framstår som ännu större,

när den faktiska bevarande- och skötselsituationen vägs.

I endast två av de analyserade 38 besluten för skyddade

områden finns skötsel av kulturvärden enligt skötselplan: i

Hamrafjällets naturreservat i Jämtlands län sköts en fäbodmiljö

och i Yrafdeltats naturreservat i Norrbottens län hävdas

ett slåtterlandskap. I ytterligare ett par fall hävdas gräsmärke

i fjällbondekulturens miljöer inom naturreservat.

Samiska kulturvärden finns endast upptagna i skötselplanen

i ett fall (ett delområde i Vålådalens naturreservat),

men i detta fall har länsstyrelsen valt att prioriterabort

dettadelområde.

När skötsel och restaureringav

samiska

kulturmiljöer förekommer inom skyddadeområden,sker

Sammanfattning

detta utan stöd i skötselplan. Sådanainsatserhar

utförts

och utförs med hjälp av det statliga kulturmiljöanslaget,

miljöstödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer

i renskötselområdet eller som enskilda initiativ.

Fallstudien av de tolv skyddade områdena visar att

igenväxningen av samiska visten och renvallar samt andratidigare

hävdade marker som ängs-, betes- och våtslåttermarker

är ett generellt problem längs hela fjällkedjan.

Särskilti

de sydliga fjällen skadas samiska kulturmiljöerockså

genom det högre besökstrycket, jämfört med de

nordliga fjällen. Det är uppenbart att viktiga kulturvärden

är hotade eller går förlorade. De långsiktiga effekterna av

denna förändring och påverkan för den biologiska mångfalden

bör också utredas och belysas ytterligare.

Studien visar också att beräkningsunderlaget för indikatorn

”Skyddade fjällmiljöer” ger en missvisande bild av

hur stora arealer egentlig fjällmark som skyddats. Arealenför

de skyddade fjällområden, som helt eller delvis är

belägnaovan

en definierad gräns för fjällmark, har i sin

helhet tagits med i beräkningsunderlaget.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att indikatorn

”Skyddade fjällmiljöer” inte kan användas för uppföljning

av skyddet och skötseln av kulturvärden i fjällområdet.

Indikatorn

uttrycker inte hur kulturvärden tagits tillvara.