Denna utredning har initierats efter samråd mellan Miljömålsrådets kansli och Statens

geotekniska institut (SGI) om hur klimatfrågor och naturolyckor bör beaktas i det

svenska miljömålsarbetet. Avsikten har varit att identifiera behov av komplettering och

ge förslag till mål, delmål och indikatorer för anpassning till klimatförändringar med

avseende på naturolyckor i miljömålsarbetet.

Klimatförändringar berör flera sektorer och förhållanden i samhället och ställer krav på

anpassning inom många samhällssektorer. Denna utredning har avgränsats till att behandla

anpassning till ett förändrat klimat med avseende på naturolyckor för befintlig

bebyggd miljö och planering av nya områden. Naturolyckor innebär naturhändelser som

leder till skador eller negativa konsekvenser för liv och egendom. Naturolyckor kan

orsakas av geologiska, hydrometeorologiska och biologiska händelser. Denna utredning

begränsas till naturolyckor i form av ras, skred, erosion och översvämning.

Klimatförändringarna innebär ökade risker för naturolyckor och för att möta detta krävs

förebyggande åtgärder och ökad beredskap. Arbetsgruppen har funnit att det är viktigt

att frågor kring naturolyckor knyts till samhällsbyggandet. För att undvika att ny bebyggelse

placeras på mark som är hotad eller med tiden kan komma att bli hotad av naturolyckor

är det viktigaste instrumentet den kommunala fysiska planeringen. Plan- och

bygglagstiftningen kan användas för ny bebyggelse på oexploaterad mark och ofta även

för tillkommande bebyggelse på exploaterad mark. För anpassningsåtgärder som krävs

för skydd av mark och befintlig bebyggelse är denna lagstiftning emellertid tillämplig

endast i begränsad eller ingen utsträckning alls.

När det gäller befintlig bebyggd miljö finns således svårigheter att genom plan- och

bygglagstiftningen genomföra anpassningsåtgärder. Kommunen äger inte själv frågan

utan behöver samverka med ägare till fastigheter, anläggningar etc. vid anpassningsbehov.

Kommunen har dock ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) att klargöra

de risker som finns och som kan kräva en räddningstjänstinsats, t.ex. en naturolycka.

För att tydliggöra behovet av att beakta anpassning till klimatförändringar och dess konsekvenser

för naturolyckor föreslås att nuvarande lydelse av miljömålet

God bebyggd

miljö

kompletteras med ytterligare en mening (markerad med fet stil nedan):

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö

samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas

till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på

ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och

andra resurser främjas.

Befintlig och planerad bebyggd miljö ska vara anpassad till ett förändrat klimat.

Fokus för klimatanpassningsarbetet ligger således på den byggda miljön och den fysiska

planeringen.

Det har i utredningen också framkommit behov av ett nytt delmål med rubriken

Anpassning

till klimatförändringar - naturolyckor

med följande lydelse:

Senast 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat risker för ras, skred,

erosion och översvämning till följd av ett förändrat klimat. Kommunerna har beaktat

riskerna i sin fysiska planering samt har tagit fram program för åtgärder för anpassning

av befintlig bebyggd miljö.

För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt för

befintlig bebyggd miljö ska följande preciseringar

ha uppnåtts vid målåret 2015:

Analys och värdering av risker för naturolyckor

Samtliga kommuner har utfört analys och värdering av risker för naturolyckor.

Åtgärdsplaner

Samtliga kommuner har program för åtgärder för att undvika skador till följd av

naturolyckor.

För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt vid

fysisk planering ska följande preciseringar

ha uppnåtts vid målåret 2015.

Översiktsplanering

Risker för naturolyckor till följd av klimatförändringar har redovisats i översiktsplaner

eller tematiska tillägg till översiktsplan genom att ange vilka risker

som finns, var de finns och hur dessa påverkar markanvändningen.

Detaljplanering och lovgivning

Risker för naturolyckor till följd av klimatförändringar har beaktats i detaljplaner

och vid prövning av mark- och bygglov. Detta redovisas genom bestämmelser

för markens disposition, höjdsättning, angivna skyddsavstånd eller genom särskilda

åtgärder som krävs för att undvika skador på människa, egendom och miljö.

Mot bakgrund av ovanstående har föreslagits tillhörande indikatorer.

Uppföljningen av delmålet föreslås genomföras i form av tilläggsfrågor i den befintliga

enkäten från Boverket och länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem (RUS) avseende

God bebyggd miljö.