Det här projektet är varit ett metodutvecklingsprojekt med syfte att redogöra

för i vilken mån data i det befintliga statistiksystemet kan nyttjas för

återkommande uppföljningar av flödet och svinn i livsmedelskedjan.

Projektet har sökt metodansatser baserat på materialflödesanalys för att

kartlägga och kvantifiera flödet och svinnet av frukt och grönsaker i olika

steg av livsmedelskedjan. Frukt och grönsaker valdes som exempel för det i

projektets inledning antogs att stora delar av detta varuflöde går genom

livsmedelskedjan utan att processas. Exempelvis en banan importeras,

lagras, säljs i butik och når konsumenten i samma form; som en hel frukt.

Men frukt och grönsaker är också intressant utifrån att hushållens svinn av

dessa varor har visat sig vara stort.

Statistiksystemet är framförallt uppbyggt för att hantera monetära värden

längs förädlingskedjan. Kunskap om flöden räknat som vikt är intressant

eftersom det är de fysiska varorna i sig som hanteras, transporteras,

används, lagras och blir avfall i ett samhälle. Men att för att följa de fysiska

varorna i kg, så som frukt och grönsaker, krävs att data kombineras på nya

sätt. Projektet har därför arbetat med två metodansatser;

Den första metodansatsen bygger på kombinera data från utrikeshandelsstatistiken,

industrins varuproduktion, statistik från Jordbruksverket och

statistik över uppkommet och behandlat avfall. Detta liknar arbetsgången

som används i materialflödesstatistiken. Med denna metodansats nås en

kvantifiering av nettoinflödet av frukt och grönsaker men det går inte att se

hur olika varor når olika branscher. Nettoinflödet (dvs. import + inhemsk

produktion – export) motsvarar den mängd som åtgår i Sverige antingen

genom att varan går vidare in i förädlingskedjan och processas till andra

varor, eller att varan går till butik för försäljning och konsumtion. Nettoinflödet

kan endast beräknas för enskilda varugrupper eller oförädlade

varor så som hela äpplen, morötter eller bananer.

Uppgifter om svinnets andel av det uppkomna avfallet beräknas inte i

avfallsstatistiken. Avfall av frukt och grönsaker (inkluderande svinn)

skulle exempelvis kunna antas ske tidigt i förädlingskedjan inom jordbruket,

från livsmedels- och dryckesvaruframställning, i hotell- och

restaurangbranschen och givetvis från hushåll. I dokumentationen från

avfallsstatistiken framgår dock att uppgiftslämnarna inte alltid ser det

matavfall, i vilket svinnet ingår, som ett avfall utan en produkt vilken säljs

vidare som exempelvis djurfoder. Även om man skulle approximera att

svinnet utgjorde en viss andel av de uppkomna avfallet från respektive

bransch skulle detta alltså inte fångas med denna typ av statistik.

En väg för att inom ramen för det befintliga statistiksystemet beräkna

mängden svinn av frukt och grönsaker är istället att nyttja Jordbruksverkets

faktorer för svinn. Dessa används normalt för beräkningar av

konsumtionen av olika livsmedel. Avdrag görs då för handels-, distributions-

och lagringssvinn innan varorna når konsumenten. Jordbruksverket

uttrycker att faktorerna kan behöva uppdateras. För vilka typer av livs

livsmedel

som uppdatering är mest prioriterat behöver utredas

I denna rapport redovisas kvantiteter på flödet och svinnet för olika frukter

och grönsaker. Till följd av att projektet är ett metodutvecklingsprojekt ska

dessa data enbart ses som storleksordningar på flödet och inte som refererbar

statistik. Tabellerna inkluderar inte heller alla frukter och grönsaker

varför det utifrån dessa tabeller inte går att säga att mängden svinn från en

viss frukt eller grönsak utgör det största svinnet.

I projektets andra metodansatsen har en bearbetad version av Nationalräkenskapernas

produktbalanser nyttjats för att se användningen av olika

produktgrupper av frukt och grönsaker per bransch. Den monetära

fördelningen av produktgrupperna över branscher har sedan legat till

grund för att fördela de fysiska flödet. Data över det fysiska nettoinflödet

har alltså även här tagits från utrikeshandelsstatistiken, industrins varuproduktion

och statistik från Jordbruksverket. Data har sedan summerats

för de aktuella produktgrupperna, exempelvis potatis, grönsaker och frukt.

Det finns flera osäkerheter förknippade med detta förfarande, och sett

utifrån frukt och grönsaker blir produktgrupperna grova. Men metodansatsen

visar på en möjlighet för att kunna och följa fysiska flöden över

olika branscher.

Bananer har i projektet valts som ett exempel på en frukt där hela flödet

inom landet är ett resultat av import. Men bananer är också intressant

utifrån att det är den frukt som äts i störst utsträckning året runt i Sverige.

I den flödesöversikt av bananer som gjorts i studien är nettoinflödet av

bananer till Sverige runt 150 000 ton och storleksordningen på svinnet ca

50 000 ton. Den största andelen av svinnet uppstår hos konsumenten, följt

av det svinn som uppkommer vid skörd och omlastning innan bananerna

når Sverige. Svinnet som uppkommer vid mogningsanläggningar, transport

och butikshandel i Sverige står alltså för den minsta andelen.

Den metodansats som använts i det här projektet fungerar för att återkommande

bestämma nettoinflödet av olika frukter och grönsaker i Sverige. För

att bestämma svinnet av frukt och grönsaker i livsmedelskedjan är faktorer

för svinn kopplat till nettoinflödet den metod som vi i nuläget anser skulle

ge bäst resultat inom ramen för det befintliga statistiksystemet. Denna

metod kan också överföras till andra livsmedel.