Ett av Riksdagens 16 miljömål är ”giftfri miljö”. Mået innebä bland annat att kemiska
ämnen i miljön inte hotar eller påverkar människors hälsa och ekosystemen. Konsumenterna
utsätts dock fortfarande för vissa föroreningar på en nivå som kan misstänkas
leda till hälsoproblem. Livsmedel är ofta en viktig exponeringsväg för många av dessa
miljöföroreningar
.
Livsmedelsverket har nu undersökt hur halterna av vissa miljöföroreningar har förändrats
över tiden i baslivsmedel (vete- och rågmjöl, vetekli) och livsmedelsproducerande
djur (nötkreatur, svin, lamm, odlad fisk, mjölk och ägg). Undersökningen har använt
data från Livsmedelsverkets livsmedelskontroll mellan 1976 och 2010. De ämnen som
analyserades var tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver och de svårnedbrytbara
klore
rade organiska föreningarna α-hexaklorcyklohexan (α-HCH), polyklorerade
bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) och DDT-föreningen p,p'-DDE, även kallade
POP (persistent organic pollutants).
Sammantaget visar resultaten att de riskreducerande åtgärder som hittills har vidtagits
mot kadmium- och kvicksilverförorening inte har haft någon markant effekt på halterna
i svenska livsmedel. För bly, HCH, PCB, HCB och DDT har dock åtgärderna i de flesta
fall haft positiv effekt på halterna.
Kadmium
.
Halterna har mycket långsamt sjunkit i vete- och rågmjöl (halveringstid 80-
120 år). I njure från nötkreatur, lamm och ren har halterna inte ändrats under den
studerade tidsperioden. I vetekli och svinnjure tycks kadmiumhalterna långsamt öka (fördubblingstid
84 respektive 26 år). Resultaten för vetekli är dock osäkra på grund av relativt
få prover i undersökningen. Generellt sett är halterna högre i Skåne och Blekinge än i
övriga delar av landet. Halterna i ren är klart högre i Västerbotten än i Jämtland och Norrbotten.
De mycket långsamma förändringarna kan till viss del bero på ändrade produktionsmetoder
i jordbruket, nya bearbetningsmetoder, samt ändrad foderproduktion
.
Bly
.
De riskreducerande åtgärderna har haft positiv effekt på halterna i de undersökta
proverna, med undantag för ren
– där syns ingen trend. I mjölprodukterna halverades
halterna vart 13-16 år, medan halterna i njure från nötkreatur och lamm minskade
snabbare (halveringstid 7-9 år).
Kvicksilver
.
I odlad regnbåge var halterna oförändrade under åren 2001-2010.
POP.
Halterna av ämnena sjunker över tiden (halveras på 3,5-16 år). HCB i ren och
nötkreatur är dock ett undantag. I ren ökade halterna 2000 2010 med en fördubblingstid
på 10 år och i nötkreatur med en fördubblingstid på 17 år. Nötkreatur och mjölk från
Skåne och Blekinge har, generellt sett, högre halter av PCB och p,p´-DDE än i övriga
landet.
2012.