Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-2008
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det går med relativt stor noggrannhet att bestämma arealen odlad organogen jord med hjälp

av de databaser vi haft tillgång till. Noggrannheten varierar dock inom olika delar av landet

framför allt på grund av att detaljerad jordartskartering inte finns i digitaliserad form över allt

(figur 1 och tabell 1). Jämfört med tidigare uppskattningar (Berglund & Berglund, 2008) har

vi i denna undersökning haft tillgång till mer digitaliserade data (jämför figur 1 och bilaga 2)

På ca 9 % av blockarealen finns fortfarande ingen regelrätt jordartskartering utan

40K-kartan

eller de minst noggranna karteringarna har använts istället (tabell 1). Uppskattningar med

hjälp av

40K-kartan är mycket osäkra (Berglund & Berglund, 2008) men trots allt bättre än att

helt utesluta områden utan digitaliserade jordartsdata. I områden med kaliumfattig berggrund

är tolkningen generellt osäker och i kuperad terräng kan gammastrålning reflekteras in över

torvmarken och bestämningen av torvmarksgränsen försvåras (Ek, 1987). Dessutom kan även

22

minerogena jordar med hög vattenhalt avskärma gammastrålningen vilket kan felaktigt tolkas

som torv.

Enligt inventeringen är ca 5,6 % av jordbruksmarken (åkermark + betesmark/slåtteräng)

torvjord (tabell 1). Om man även inkluderar gyttjejordarna (gyttja, lergyttja, gyttjelera,

kalkgyttja och bleke) blir procentandelen 7,6 %. Av en total blockareal på 3 525 259 ha har

267 990 ha klassats som organogen jord. Som mest odlade vi ca 705 000 ha myrjord vid

mitten av 1940-talet (Hjertstedt, 1946). Andelen organogen jord varierade redan då mycket

mellan länen med 5,5 % av den odlade arealen i Värmlands län och 23,6 % i Kronobergs län.

I vår inventering är motsvarande siffror 1,3 % och 12,8 %. Den organogena jorden fördelar

sig i vår inventering på 61 % torv (torvdjup

≥ 0,5 m), 14 % ytlig torv (torvdjup < 0,5 m) och

25 % gyttjejordar (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke). På 40-talet var andelen

gyttjejordar mindre (ca 11 %), men eftersom torvjordarna ofta underlagras av gyttjejordar har

bortodlingen av torven gjort att många av dessa jordar idag klassas som mullrika gyttjejordar.

Uppskattningen av arealen gyttjejordar är i denna undersökning emellertid ganska osäker

eftersom dessa jordar klassas mycket olika i de olika databaserna. Ibland klassas all

organogen jord, inklusive gyttja, som torv och ibland klassas lergyttja och gyttjelera som

lerjord och hamnar helt utanför de organogena jordarna. Dessutom är en del karteringsdata av

äldre datum (se Berglund & Berglund, 2008: bilaga 2) vilket gör att en del av den ytliga

torven idag kan vara bortodlad och inte längre borde klassas som organogen jord.

Odlingsintensiteten på de organogena jordarna är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet

för all odlad jord. För all jordbruksmark oberoende av jordart utnyttjades år 2008 ca 35 % till

spannmålsodling, 38 % till vall och grönfoder, 15 % till betesmark och 5 % låg i träda (SCB,

2009). På de organogena jordarna var vallandelen ca 40 %, betesmark 22 % och träda ca 7 %

av totalarealen (tabell 3). Inom de organogena jordarna är torvjordarna mindre intensivt

odlade än gyttjejordarna vars egenskaper påminner mer om mineraljordarna (tabell 4 och 5).

Dränerade organogena jordar (torv- och gyttjejordar) står för en stor andel av emissionerna av

CO

2 och N2O från jordbruksmark i Sverige (Berglund & Berglund, 2008). Arealen odlade

organogena jordar var som störst på 1940-talet (Hjertstedt , 1946) då den odlade

myrjordsarealen uppgick till ca 705 000 ha vilket då motsvarade 12,3 % av all torvmark i

landet och ca 20 % av den totala åkerarealen (Wilson, 1999). Vid en uppskattning gjord 1961

(Hallgren & Berglund, 1961) bedömde man att arealen odlad organogen jord hade minskat till

ca 400 000 ha och utgjorde då ca 12 % av den totala åkerarealen. Arealen organogen

jordbruksmark uppskattas idag (denna undersökning) till ca 270 000 ha. Vi har med andra ord

en mycket stor areal (dryga 400 000 ha) tidigare odlade organogena jordar i landet. Tyvärr

upphör inte växthusgasemissionerna när man överger markerna och man skördar inte heller

någon biomassa som kan kompensera för utsläppen. Huvuddelen av den areal som togs ur

produktion först är antagligen beskogad idag medan en hel del av den areal som tagits ur

produktion på senare tid nog helt enkelt ligger för fäfot. Dessa ofta mycket kväverika marker

kommer att fortsätta att avge stora mängder N

2O och även CO2, men det är osäkert om de

idag omfattas av vår klimatrapportering. En intressant fråga framöver är att försöka identifiera

den areal organogen jordbruksmark som tagits ur produktion under senare tid för att bättre

kunna uppskatta Sveriges växthusgasemissioner samt testa om det är möjligt att identifiera

lämpliga områden av övergiven organogen jordbruksmark som kan återställas till våtmark i

syfte att minska utsläppen av växthusgaser från dessa jordar.

23

Place, publisher, year, edition, pages
2009.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Varied Agricultural Landscape
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1469OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1469DiVA: diva2:738362
Available from: 2014-08-18 Created: 2014-08-18 Last updated: 2014-08-18

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Swedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 52 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf