Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Besvär av trafikbuller: Trender från 1999 till 2007
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Miljöhälsoindikatorer är hjälpmedel som förmedlar information om miljöutvecklingen

och ger hjälp vid uppföljning och utvärdering. En av Socialstyrelsens

indikatorer för buller under miljömålet

God bebyggd miljö är ”besvär

av trafikbuller”. Den baseras på enkätsvar från nationella miljöhälsoenkäter

och beräknas som den andel av befolkningen som besväras av väg-,

spår- och/eller flygbuller minst en gång per vecka. Utgångspunkten för denna

studie är frågan om trafikslagen skiljer sig åt i vilka situationer de är störande

och i vilka situationer bullerstörningarna ökat mellan 1999 och 2007.

Studien baseras på Socialstyrelsens nationella miljöhälsoenkäter som

genomfördes år 1999 och 2007. ”Besvär av trafikbuller” skattades i båda

enkäterna på en tregradig skala, som indikerade

hur ofta den svarande kände

sig störd av buller från olika ljudkällor. Andelen besvärade av buller beräknades

separat för de tre trafikslagen, med uppdelning på kommuntyp, bostadstyp,

och byggnadsår. För vägtrafik gjordes också analyser uppdelade på

boende med och utan sovrumsfönster mot större gata eller trafikled. För

samtliga trafikslag gjordes också jämförande analyser mellan de tre storstadslänen.

Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 visade att bullerstörning av vägtrafik

sammantaget har ökat mellan år 1999 och år 2007, medan bullerstörning

av spårtrafik och flygtrafik under samma period var relativt oförändrad.

De fördjupade analyser som redovisas i denna studie visar att:

Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade signifikant i förortskommuner

och större städer, det tycks också ha funnits en ökning i storstäder och

övriga kommuner. Ökningen tycks störst i förortskommuner.

Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade både bland boende i flerfamiljshus

och i småhus. Ökningen tycks störst bland boende i småhus.

Andelen bullerstörda av vägtrafik tycks öka bland boende i såväl nyare

som äldre hus. Ökningen var störst bland boende i de äldsta husen, byggda

före 1941.

Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade i två av tre storstadslän, Västra

Götaland och Skåne. I Stockholm län är ökningen liten och inte statistiskt

säkerställd.

Andelen bullerstörda av vägtrafik var avsevärt lägre bland boende som

hade tillgång till bullerskyddat sovrum jämfört med de som hade sovrum

mot större trafikled. För båda grupperna ökade dock andelen bullerstörda

av vägtrafik mellan år 1999 och 2007.

För spårbuller finns likheter i utvecklingen med vägtrafikbuller, det vill

säga det finns en tendens att en ökning skett i småhus och bland boende i

äldre hus (byggda före 1941) och en statistisk säker ökning för förortskommuner.

Oförändrad och minskad störning i övriga segment uppväger

detta och sammantaget har bullerstörningarna från spårtrafik minskat något

mellan år 1999 och 2007.

För flygbuller ser utvecklingen annorlunda ut än för väg- och spårtrafik.

Trenden är oförändrad eller minskande för samtliga segment. Undantaget

är en tendens till ökning av bullerstörning i Stockholms län, medan bullerstörning

av flyg minskar eller är oförändrad för de övriga två storstadslänen.

Sammantaget har bullerstörningarna från flygtrafik minskat något

mellan år 1999 och 2007.

Sammantaget stödjer resultaten i denna rapport den tidigare rekommendationen

att redovisa besvär av trafikbuller separat för väg-, spår- och flygbuller.

De motiv som tidigare anförts var att detta skulle underlätta jämförelser

med nationell och internationell forskning som vanligen redovisar besvär

separat för de olika trafikslagen, samt att bullerstörning på nationell basis

ökat för väg- men inte för spår- och flygbuller. De analyser som redovisas i

denna rapport visar att trenden för störning av väg- och spårbuller skiljer sig

åt från flygbuller vad avser utveckling i olika kommuntyper och bostadstyper.

Detta ger ytterligare stöd för separata bullerindikatorer för de tre trafikslagen.

Place, publisher, year, edition, pages
2009.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Good Built Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1440OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1440DiVA: diva2:732022
Available from: 2014-07-03 Created: 2014-07-03 Last updated: 2014-07-03

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 18 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf