Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utsläpp från olyckor: Påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålenGiftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta projekt syftar till att bedöma olyckornas påverkan på möjligheten att

uppnå de nationella miljökvalitetsmålen,

Giftfri miljö och Grundvatten av

god kvalitet

, samt ge förslag till åtgärder och utvecklingsområden för att

minska riskerna för miljöpåverkan och långsiktiga negativa effekter på

människors hälsa från olyckor. Underlaget utgörs främst av statistik från

räddningstjänsternas insatsrapportering 1996-2005 och enkätundersökningar

till kommuner och länsstyrelser. Även kompletterande uppgifter från andra

projektrapporter samt branschinformation har nyttjats. Ett delsyfte är även

att utvärdera insatsstatistiken som ett hjälpmedel för att bedöma

utvecklingen av olyckors miljöpåverkan.

Det inträffar årligen omkring 25 000 bränder. Uppskattningar av emissioner

i detta projekt, som bygger på flera antaganden och generaliseringar,

signalerar att bränder kan ge ett betydande bidrag till de nationella utsläppen

av dioxiner och PAH. För dioxiner är källorna främst avfallsbränder medan

skogsbränder och brand i byggnader står för de största bidragen rörande

PAH. Under den studerade perioden beräknas ungefär 9 000 ton avfall ha

brunnit årligen. Utsläppen av VOC från bränder är däremot obetydliga

jämfört med övriga utsläppskällor i landet, vilket är helt i linje med tidigare

kunskap.

Resultat från andra studier visar att användningen av bromerade

flamskyddsmedel och de brandsläckningsskum som innehåller

perfluoroktansulfonat (PFOS) har varit en starkt bidragande nationell källa

till spridningen av dessa två kemiska ämnesgrupper. Spridningen till miljön

har emellertid minskat p.g.a. minskad användning men eftersom de är

svårnedbrytbara kommer dock effekten i miljön att kvarstå för en lång tid

framöver. Utsläpp av stoft till luft från bränder är inte heller obetydligt.

Släckvatten kan också innehålla höga metallhalter.

Studier av bränder i elektronikskrot och gummidäck kan ses som exempel

på stor miljöpåverkan från mer sällan förekommande bränder.

Kabelbränning, som i regel inte är räddningstjänst i strikt bemärkelse, visar

å andra sidan att även små men frekventa bränder inom ett begränsat

område kan ge miljöeffekter.

Varje år inträffar ungefär 2000 olyckor med utsläpp av farligt ämne som

följd. För den studerade perioden är trenden svagt minskande. Utsläppen

uppvisar säsongsvariation och ökar under sommarhalvåret.

Petroleumprodukter är de vanligaste utsläppta ämnena med avseende på

frekvens. Många insatser (18 %) saknar dock uppgifter över det utsläppta

ämnet. Statistiken över utsläpp av farligt ämne med avseende på mängd

påverkas tydligt av enstaka storolyckor. Endast en mindre andel av

utsläppen av farligt ämne kan dock räknas som stora och/eller får spridning

till miljön. I 8 % av fallen med utsläpp av farligt ämne bedömer

räddningstjänsten att det resulterar i spridning till miljön. Vanligtvis bedöms

utsläppen ske till mark eller ytvatten men ibland även vidare till reningsverk

eller till dricksvattentäkter. Ungefär 10-15 % av utsläppen av farliga ämnen

uppskattas ha skett inom viktiga grundvattenområden men endast ett mindre

antal av dessa utsläpp resulterar i spridning till grundvatten enligt

insatsstatistiken. Om spridning sker till grundvattnet kan emellertid

konsekvenserna bli svåra för lång tid framöver. Att veta om spridning skett

till grundvattnet är dock ofta svårt att avgöra om inte en

grundvattentäkt/brunn förorenats.

En enkätundersökning som omfattade 300 olyckor (bränder och utsläpp av

farligt ämne) i 163 kommuner (svarsfrekvens 57 % med avseende på antal

olyckor respektive, 65 % med avseende på antal kommuner) har genomförts

för att ta reda på de kommunala miljömyndigheternas bedömning om

enskilda olyckors miljöpåverkan. Kännedomen om de utvalda olyckorna var

hög men dokumentationen var inte alltid lika god. Många kommuner

bedömde miljöpåverkan från olyckorna som små men uppföljning av

miljöeffekter av de inträffade olyckorna var samtidigt inte vanligt

förekommande. De objektstyper som vanligtvis drabbades av utsläpp i detta

urval var i fallande ordning: vattendrag, dagvattensystem, grundvatten, sjö,

tätbebyggt område och annat. Bedömningen var att olyckorna endast i

mindre grad påverkade utvecklingen mot de lokala/regionala

miljökvalitetsmålen men man menade också att det förelåg en risk för att

större olyckor skulle kunna ske inom kommunen, vilket allvarligt skulle

kunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen. Kommunens förmåga

att hantera miljöeffekter vid olyckor ansågs i ca 40 % av fallen vara

tillräckligt bra.

Slutsatsen från enkäten till länsstyrelsen (svarsfrekvens 75 %) är att antalet

kemikalieutsläpp som rapporteras till länsstyrelserna och som inte

föranleder räddningstjänst förmodligen är få och att dess miljökonsekvenser

sammantaget är betydligt mindre än de som ingår i räddningstjänstens

insatsstatistik. Det är emellertid svårt att få någon helt tillförlitlig bild och

dessutom är det många verksamhetsutövare som rapporterar till

kommunerna och alltså inte ingår i studien.

Den sammantagna bedömningen av olyckors påverkan på

miljökvalitetsmålen är att bränder har en tydlig nationell påverkan på

miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö med avseende på dioxiner, PAH,

flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. Bränder och kemikalieolyckor

har oftast en lokal eller regional påverkan, där effekter på

miljökvalitetsmålet

Grundvatten av god kvalitet kan bli stora. Det

förekommer dock olyckor, brand eller utsläpp av farligt ämne, med större

konsekvenser för miljö, hälsa och samhälle varför det är fortsatt viktigt att

beakta risken för detta. Räddningstjänstens insatsstatistik kan vara ett

kompletterande hjälpmedel, trots vissa brister som begränsar användningen,

vid utvärdering av olyckors miljöpåverkan. Med anledning av ovanstående

lämnas därför följande förslag till åtgärder:

 

Place, publisher, year, edition, pages
2007.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljömålsprojekt; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Environmental Objectives, Good-Quality Groundwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1425OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1425DiVA: diva2:731770
Available from: 2014-07-02 Created: 2014-07-02 Last updated: 2014-07-02

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 53 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf