Denna utredning är enligt vår bedömning den första i sitt slag där man med hjälp av

ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstäckande analys av antal boende

utsatta för buller från väg-, tåg- och flygtrafik.

En kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande

55dBA ekvivalent ljudnivå vid bostad har genomförts.

Vägtrafik

Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 1,73 milj. människor

år 2006. Vid en beräkning för år 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj.

Förändringen påverkas av befolkningsförändringar samt trafikförändringar. Befolkningsökning

var ca 3 % mellan 2000 och 2006.

Total trafikförändring i hela vägnätet var ca 10 % för personbilstrafik och närmare

30 % för tung trafik mellan år 2000 och 2006. Befolkningsökningen tillsammans

med trafikförändringen är det som påverkar slutresultatet.

Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. människor år 2000. Dock var metoden

då helt annorlunda och betydligt mer manuell.

Åtgärder för de värst utsatta (> 65 dB(A)) som Vägverket och flera kommuner prioriterar

i sin handlingsplan är ofta koncentrerade till fönster och fasadåtgärder vilket

inte påverkar utomhusnivåerna.

I detta fall har analys även genomförts för maximal ljudnivå. Antalet utsatta för vägtrafikbuller

över maximal ljudnivå 70 dBA har beräknats till ca 2,48 milj. människor

år 2000 och ca 2,56 milj. år 2006. Här är skillnaden mycket marginell. Detta beror

på att trafikflödet inte påverkar den maximala ljudnivån

Tågtrafik

Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 dBA har beräknats till ca 225 000 människor

år 2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

Flygtrafik

Antalet utsatta för flygbuller över 55 dBA har beräknats till ca 13 000 människor år

2004-2006. Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts

tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning.

Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö,

2000 och 2006

De samhällsekonomiska kostnaderna av bullerexponering från de tre trafikslagen

har beräknats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet är att ge en

tydligare uppfattning om hur stora samhällskostnader buller innebär utifrån

aktuella och samlade data.

Den samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörning från vägtrafiken,

55 dBA och uppåt, har med hjälp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvärden

för buller värderats till 1,45 mdr kr för år 2000 och till knappt 2,1

mdr kr för år 2006, prisnivå 2006. Ökningen var utan konkurrens störst i

storstäderna följt av förortskommunerna. För järnvägstrafiken uppskattas

kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr.