Det av Riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö är ett uttryck för att samhället

anser att det finns risker för hälsa och miljö genom nuvarande och tidigare kemikalieanvändning.

Eftersom det är långt kvar till att Sverige uppfyller alla delmålen

under

Giftfri miljö, finns det ett behov av ökad styrning. Det samhällsekonomiska motivet

till reglering kan därmed härledas från målet om en effektiv resurshushållning

och att detta inte kan uppnås när marknader inte fungerar tillfredsställande. Den nationalekonomiska

termen för detta är marknadsmisslyckanden, vilket är när marknaden

inte självmant hushåller med resurserna effektivt. Målet för samhällets åtgärder är

i detta perspektiv att korrigera signalerna på marknaden så att aktörerna (hushåll och

företag) ändrar sitt beteende till att ligga i linje med det som är samhällsekonomiskt

lönsamt. Det är angeläget att de styrmedel som införs stimulerar till kostnadseffektivitet

i omställningen av konsumtion och produktion, dvs. att de åtgärder som införs

stimulerar till att uppsatta mål nås till så låg samhällelig kostnad som möjligt.

Huvuddelen av samhällets styrning inom kemikalieområdet för att gagna hälsa och

miljö sker genom lagar avseende förbud, restriktioner för användning och skyddsåtgärder.

I dag används ekonomisk styrning inom jordbruksområdet i form av skatter på

bekämpningsmedel, på kvävegödselmedel och på kadmium i fosforgödselmedel. Som

framgår av den här rapporten finns det skäl att tro att en ökad och kompletterande

styrning via ekonomiska incitament, givet vissa förutsättningar, kan öka kostnadseffektiviteten

i kemikaliepolitiken.

De specifika faktorer som vi bedömt centrala vid val och utformning av kompletterande

ekonomisk styrning är: (1) priskänslighet, (2) skillnader i omställningskostnader

mellan reglerade aktörer, (3) antal aktörer som är inblandade och (4) förväntad förekomst

av alternativa ämnen och teknisk utveckling. Faktorerna har också varit utgångspunkten

för den bedömningsmall som utvecklats, vilken är tänkt att utgöra ett

stöd vid styrmedelsutveckling. I varje specifikt styrmedelsfall är det fullt möjligt att en

enskild faktor bör väga extra tungt eller att det finns andra aspekter som bör beaktas.

Idéskisser på några möjliga styrmedel inom kemikalieområdet har utvecklats i syfte att

konkretisera betydelsen av de olika faktorerna och lyfta fram utestående frågor kring

den framtagna bedömningsmallen. De skisser som tas upp är:

•

Differentiering av energiskatten på bensin och diesel efter benseninnehåll.

•

Differentierad skatt på tvåtaktsolja.

•

Differentierad skatt på växtskyddsmedel.

•

En avgiftsrabatt för kemikalieanvändning, dvs. en kombination av avgift på

användning och rabatt om användning minskar i ett svenskt och i ett europeiskt

perspektiv.

Idékisserna skall inte ses som slutgiltiga eller som att vi starkt förordar den ena eller

andra, utan tjäna som utgångspunkt för vidare analyser inom ramen för miljömålsarbetet.