Undersökningen omfattar analys av metylkvicksilver (Me-Hg) i lever, njure och muskel

från ett urval av 75 individer från en tidigare undersökning som omfattade bland annat

analys av totalkvicksilver (tot-Hg) vid ITM. En stor andel (18 %) av individerna i den

tidigare undersökningen uppvisar koncentrationer av tot-Hg i njure som överstiger

allmänt vedertagna letalkoncentrationer hos rovfåglar, där dock huvuddelen av

totalkvicksilvret antas utgöra Me-Hg. Det primära syftet med denna studie är att kartlägga

kartlägga hur stor andel av tot-Hg i havsörnarna som är Me-Hg, för att kunna bedöma

omfattningen av kvicksilverförgiftning som eventull dödsorsak. Ett annat syfte är att

studera förhållandet mellan koncentrationer i olika organ, som underlag i övervakningen.

Analyserna av Me-Hg i den föreliggande undersökningen utfördes av IVL Svenska

Miljöinstitutet som uppdrag.

Undersökningen visar att det finns en klar tendens till en genomsnittligt högre belastning

med kvicksilver hos äldre havsörnsindivider. Tydligast framträder detta för tot-Hg i njure.

Bland unga individer (1-2 år) finns en stor spridning från lägsta till medelhöga nivåer.

Koncentrationer i det lägsta registret minskar med ökande ålder och bilden av en

förskjutning mot högre halter förstärks bland de få riktigt gamla individerna i materialet.

Jämförelser av koncentrationerna av Me-Hg och tot-Hg visar tydliga skillnader mellan

olika organ. Nivåerna av Me-Hg är ungefär dubbelt så höga i lever och njure som i

muskel. I muskel ligger nivåerna av tot-Hg och Me-Hg nära varandra, medan tot-Hg i

lever och njure är ca fyra respektive 10 gånger högre än i muskel. Andelen Me-Hg av tot-

Hg skiljer sig alltså avsevärt mellan organ i materialet. I njure är andelen i snitt mindre än

20 %, i lever nära 50 % och i muskel nära 100 %, men med vissa skevheter i

fördelningarna.

Gemensamt är att vid höga belastningar med tot-Hg är andelen Me-Hg lägre. Detta är

särskilt tydligt i njure, det organ som uppvisar de i särklass högsta koncentrationerna av

tot-Hg. Ingen av de 21 individer i materialet som har nivåer av tot-Hg i njure som

överskrider det vedertagna letalgränsvärdet visar sig ha så stor andel Me-Hg att letala

effekter kan styrkas. Detta trots att koncentrationerna av tot-Hg i njure hos flertalet av

dessa individer var mångdubbelt (upp till >10 gånger) högre än det vedertagna

gränsvärdet. Resultaten visar tydligt på behovet av specifik analys av Me-Hg vid

utvärderingar av kvicksilverförgiftning hos vilt