Det pågår ett historiskt intensivt arbete för att stärka skyddet av havsmiljön. Havet tillhör den svenska miljöpolitikens mest prioriterade områden, och fram till 2011 satsas drygt en miljard kronor på miljöåtgärder i Östersjön och Västerhavet. Havet kommer att stå i fokus under Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009, en sammanhållen havspolitisk proposition väntas i början av året och det nya Havsmiljöinstitut som bildades i juli ska bli länken som förenar forskning och förvaltning. En grundläggande förutsättning för miljöarbetet är att ha uppdaterade kunskaper om tillståndet i havet. Rapporten som du nu håller i din hand redovisar och utvärderar resultaten från svensk havsmiljöövervakning och belyser havsmiljöns mest aktuella frågor.

För att förvalta haven på bästa sätt måste vi samarbeta med länderna runt omkring oss, och betrakta haven ur ett helhetsperspektiv. EUs havspolitik bär visionen om en hållbar utveckling av havet. I sina marina direktiv kräver EU att vi gör en bedömning av hur mänskliga aktiviteter påverkar tillståndet i havet, definierar en god miljöstatus, utför övervakning och verkställer åtgärdsprogram. Helcoms aktionsplan, vars mål är att skapa en god havsmiljö i Östersjön senast 2021, är ett ambitiöst försök att minska övergödning och miljögiftsbelastning, mildra effekterna av en ökande sjöfart och hejda förlusten av marina livsmiljöer och arter.

Räcker dett för att skydda och bevara ett friskt hav? Åtgärderna för att bromsa nedsmutsningen och utarmningen av haven har långa reaktionstider, och det kommer ta lång tid att se effekterna. Uthållighet är ett nyckelord om vi ska bevara en god marin miljö, och säkra att vi i framtiden kan nyttja alla de varor och tjänster havet förser oss med på ett hållbart sätt. En del miljöproblem kan vi påverka mer än andra. I Havet 2008 redovisas den mänskliga näringsbelastningen och olika åtgärder som görs för att minska näringsläckaget från jordbruket i vårt närområde. Men rapporten belyser också ett globalt problem som inger stor oro: den pågående försurningen av havet.

För att beskriva tillståndet i havet krävs data av hög kvalitet. Många av författarna i rapporten utför miljöövervakning och driver ett mödosamt arbete med att årligen samla in, kvalitetsgranska, tolka och lagra uppgifter om hur havet mår. Olika typer av data ger ibland motstridiga signaler. Detta är inget märkligt – olika delar i ekosystemet reagerar på störningar på olika sätt, och med varierande tidsfördröjning. I rapportens sammanfattning har miljöanalytiker med bred kompetens vägt samman resultaten till en koncentrerad bild över tillståndet i våra hav. Redaktörerna har slutligen haft en stor uppgift att förtydliga och klargöra innehållet och göra rapporten tilltalande. Resultatet har blivit en högaktuell rapport, som vi hoppas kommer till nytta i det fortsatta miljöarbetet.