Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.

Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.

typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt

regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks

också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella

programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har

analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch

nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för

försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,

insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio

växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),

varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda

mätningar genomförts.

Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en

torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I

Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i

provtagningen.

Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor

och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6

nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.

Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans

(bentazon) var 7,4

μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i

bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3

μg/l.

I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta

koncentrationen av en enskild substans var 2,0

μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22

substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.

Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt

också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och

glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga

ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.

Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska

riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet

substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.

Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger

och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.

Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt

återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt

7

påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15

μg/l) i februariprovet från området i

Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande

halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två

nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på

en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast

som spår vid två tillfällen, från olika lokaler.

I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio

bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där

alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en

högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och

används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet

påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom

jordbruket.

I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2

nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är

registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv

substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta

uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen

blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m

2 under

provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från

substanser som inte längre används i Sverige.

Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd

mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda

substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland

hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.

Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller

lägre.

Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början

av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg

medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , 94 p.
Series
Ekohydrologi, ISSN 0347-9307 ; 94
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Air; Miljöövervakningens programområden, Agriculture; Air, Pesticider i luft och nederbörd; Environmental Objectives, Clean air; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams; Agriculture, Pesticider
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-928ISRN: SLU-VV-EKOHYD-94-SEOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-928DiVA: diva2:716111
Available from: 2014-05-08 Created: 2014-05-08 Last updated: 2014-10-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(594 kB)69 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 594 kBChecksum SHA-512
12355c3a661527515903c91868f1f13a1d82311625354dead12f4d7e186a6b30677f427ff5b419ab024f4295ea13ad190a1ab02264d62f27602d88e3fb46ca25
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish University of Agricultural Sciences
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 69 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 156 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf