I samhället genereras kontinuerligt olika material som genom sitt fosforinnehåll

kan vara lämpat som gödning för åkermark eller i andra områden. Denna rapport

presenterar en litteraturgenomgång av vilka oönskade ämnen som påträffats i slam,

stallgödsel, livsmedelsavfall och andra komposterade eller rötade organiska avfall.

Studien omfattar både metaller och organiska föroreningar. Undersökningen utgör

ett underlag till Naturvårdsverkets arbete med en förordning om fosforåterföring.

Eftersom syftet är att jämföra olika fosforfraktioner med avseende på föroreningar

har alla data normaliserats mot sitt innehåll av fosfor.

Slam är den fraktion som överlägset är mest välstuderad av dessa fraktioner. Det

finns flera tidigare sammanställningar av svenska slamdata, och det kan nämnas att

ca 250 organiska föroreningar påträffats i slam från Sverige. Många av dessa ämnen

uppträder dock i låga halter. Flera metaller uppvisar långsiktigt avtagande halter

i slam.

Dataunderlaget för alla fraktioner utom slam är mycket sparsamt. Särskilt gäller det

för organiska ämnen. En litteraturstudie av detta slag innebär att resultat från olika

studier jämförs. Strategi för provuttag, analysmetoder och analyskvalitet varierar

mellan studierna och det medför en osäkerhet. Slutsatser och observationer bör därför

betraktas med försiktighet. Tillgängliga studier tyder dock på att andra organiska

fraktioner än slam också innehåller olika organiska föroreningar.

Stallgödsel har i Sverige undersökts avseende metaller. Ett fåtal studier har också

undersökt förekomst av läkemedel och hormoner i stallgödsel. I majoriteten av de

undersökta proven kunde varken läkemedel eller hormoner detekteras. Internationellt

sett är det dock välkänt att olika hormoner förekommer i stallgödsel. Det finns

också några nordiska data som visar på förekomst av bl.a. ftalater i stallgödsel.

I humana prov på urin och fekalier har bl.a. metaller och läkemedel påträffats. Tillgängliga

data indikerar att urin är avsevärt renare än slam med avseende på t.ex.

kadmium och triclosan. Urin kan dock vara mer förorenat än slam när det gäller

många läkemedel.

För övriga fraktioner såsom kompost och rötrester har både metaller och vissa organiska

föroreningar analyserats, men antalet studierna är få och representativiten

oklar. Urspunget till kompost och rötrester kan variera eller vara blandat, vilket

naturligtvis påverkar förekomsten av oönskade ämnen. I svenska rötningsanläggningar

blandas ibland slam med t.ex. hushållsavfall eller matavfall. Tillgängliga

haltdata tyder dock inte på att föroreningshalterna är försumbara.

WSP bedömer inte att föreliggande underlag är tillräckligt för att fatta beslut om

användning av t.ex. kompost eller rötrester från livsmedel och hushållsavfall bör

omfattas av gränsvärden. Problemets storlek är helt enkelt inte tillräckligt väl belyst.

Det är dock slående att slam inte självklart är den fraktion som uppvisar högst

metallhalter, när data presenteras normaliserat mot fosforinnehåll. Exempelvis är

Cd/P-kvoterna i flera fosforfraktioner i samma storleksordning som i slam, även

om variationen inom respektive fraktioner förefaller vara stor. Även vissa organiska

föroreningar, t.ex. ftalater, förekommer i ungefär samma halter i matavfall

eller komposterat matavfall som i slam.