Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikalierna
nonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och en
närbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälp
av LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NP
över analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % av
studiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/g
serum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållande
till totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbara
halter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)
(N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre än
halterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av fritt
och totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Fritt
och totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/g
serum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE
1O: 0,2
ng/g; OPE
2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högre
totalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller över
LOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder som
byggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågående
exponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP och
BPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyare
bostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt och
grönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses vara
hypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen låg
under eller endast lite över analysmetodens LOD.
2010. , p. 17