Bekämpningsmedel används för att förebygga eller motverka att djur, växter eller

mikroorganismer orsakar skada eller besvär för människors hälsa eller skada på egendom.

Inom jordbruk och trädgårdsodling används bekämpningsmedel för att bekämpa eller

kontrollera till exempel ogräs, insekter och svampar. I alla livsmedel som under odling,

lagring eller transport behandlats med bekämpningsmedel kan resthalter förekomma. Ett av

dessa bekämpningsmedel är endosulfan. Endosulfan är en mycket persistent klororganisk

förening som används internationellt för kontroll av insekter och kvalster vid odling av frukt,

grönsaker, potatis, bomull, te, kaffe, spannmål, oljefröväxter, sockerrör, tobak och alfalfa

samt inom skogsnäring och vid odling av prydnadsväxter. Substansen används dessutom för

kontroll av tsetseflugan som kan orsaka blodbrist bland djur och sprida sjukdomen sömnsjuka

bland människor. Användningen av endosulfan har dock förbjudits inom EU och all

användning av endosulfan som bekämpningsmedel inom EU ska ha upphört senast den 31

december 2007. I Sverige har ingen användning av endosulfan varit tillåten efter den 31

december 1997.

Livsmedelsverket har sedan mitten av 1960-talet bedrivit kontinuerlig kontroll av

bekämpningsmedelsrester i vegetabilier för att bland annat säkerställa att inte gällande

gränsvärden överskrids samt att konsumenters hälsa inte äventyras. Detta har lett till

uppbyggandet av en unik informationskälla från vilken uppgifter om halter av endosulfan i

livsmedelsprodukter (grödor) under åren 1990-2007 har kunnat hämtas. Avsikten med den

aktuella studien, som är en fortsättning på tidigare projekt, har varit att belysa följande

frågeställningar från Naturvårdsverket:

1.

I vilka grödor hittas endosulfan och i vilka halter?

2. Hur ser tidstrenden ut?

3. Hur ser en grov uppskattning av exponeringen hos den svenska konsumenten

ut?

Resultatet av studien visade att även om resthalter av endosulfan identifierats i 41 olika

importerade grödor är det endast ett fåtal av dessa grödor som antingen återkommande

innehållit resthalter av endosulfan eller som haft en stor andel positiva analysresultat. Bland

de importerade grödorna utmärkte sig särskilt meloner, paprika, tomat, äpple, slanggurka,

zucchini och persilja med avseende på detta. Bland de svenskodlade grödorna uppmättes

resthalter av endosulfan i 7 olika grödor och endast slanggurka utmärkte sig som en gröda där

resthalter av endosulfan återkom under fler än 2 år. Både för importerade och inhemska

grödor är trenden med sjunkande resthalter och färre förekomster av endosulfan tydlig, vilket

också avspeglar sig i de exponeringsuppskattningar som genomförts. Intaget av endosulfan

har stadigt minskat under perioden och uppskattas för den svenska konsumenten ha minskat

från nästan 10% av ADI år 1990 till mindre än 1% av ADI år 2007.

Pesticides are used to prevent or deter those animals, plants or microorganisms that cause

negative effects on human health or damage to property. Within agriculture and horticulture

pesticides are used to control

e.g. weeds, insects or fungi. Residues may occur in all crops that

under cultivation, storage or transport have been treated with pesticides. One of these

pesticides is endosulfan. Endosulfan is an organochlorine insecticide that is used

internationally for control of insects and mites on a very wide range of crops, including fruits,

vegetables, potatoes, cotton, tea, coffee, cereals, oilseed crops, sugar cane, tobacco and alfalfa

and also within forestry and within cultivation of ornamentals. The substance is also used for

control of the tsetse fly which can cause anaemia among animals and spread the disease

sleeping sickness among people. The use of endosulfan as a pesticide is prohibited within EU

since December 31

st, 2007. In Sweden the substance has not been permitted for use after

December 31

st 1997.

Since the middle of the1960s The National Food Administration has continuously been

monitoring pesticide residues in food of plant origin in order to secure that no residues above

the maximum residue level occur in the crop. This has resulted in a unique database from

which data regarding residues of endosulfan during the years 1990-2007 has been collected.

The purpose of this study, which is a continuation to an earlier project, was to look at the

following questions received from the Swedish Environmental Protection Agency:

1. In which crops are residues of endosulfan found and in which quantities?

2. How does endosulfan residues in crops change over time?

3. What is the rough estimation of human exposure among the Swedish

consumers?

The results showed that even if residues of endosulfan were identified in 41 different

imported crops it is only a few of these crops that either continuously contained endosulfan

residues or that have had a high proportion of positive analytical results. Melons, peppers,

tomatoes, apples, cucumber, zucchini and parsley were among the imported crops that

distinguished the most regarding these parameters. Residues of endosulfan were identified in

7 different crops grown in Sweden but only cucumber contained residues for more than 2

years.

The residue levels of endosulfan declined over time both for imported crops and crops grown

in Sweden. Also, fewer crops that contained endosulfan residues were found over time. This

is reflected in the estimated human exposures of endosulfan via food. The human exposure

among the Swedish consumers has decreased from almost 10% of the ADI in 1990 to less

than 1% of ADI in 2007.