Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genom

analys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsen

m.fl. utgiven rapport med titeln

Förslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterade

miljökvalitetsmål

framgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten från

registerbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslås

följaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".

Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senare

främst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheterna

och informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.

Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringar

i befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligt

mått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagna

frekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur hög

tidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensar

bort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.

Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att med

tidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler från

register, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifiera

antal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ av

beräkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas

(årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.

Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniska

problem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.