Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella akuta

effekter av luftföroreningar på antalet inläggningar för sjukdomar i andningsorganen. Studien

omfattar befolkningen i fyra områden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal, Malmö/Burlöv

samt Helsingborg. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till

det pågående europeiska projektet APHEA2, där betydelsen av halten de två senaste dygnen

beräknas. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1997-1999

har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningar

och meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas effekter på

antalet inläggningar för andningsorganen totalt i alla åldrar samt på inläggningar för astma

oavsett ålder. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,

väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon,

kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer

av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i analyserna..

För både samtliga inläggningar och för astmainläggningar är halten av ozon sammantaget för

städerna en signifikant riskfaktor. En ökning av ozonhalten med 10

mg/m3 medför nästan 2 %

fler inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma. Dessa

effekter är internationellt sett starka. Ökad halt av partiklar (PM10) leder i dessa städer till en

ökning av antalet inlagda för andningsorganen, vilken dock inte är statistiskt säkerställd.

Kvävedioxidhalten har en nära signifikant effekt på antalet inläggningar för astma i Göteborg.

Sammantaget tyder resultaten på att begränsningen till tre år av data för flertalet av städerna

kräver mycket kraftiga effekter för att dessa skall bli statistiskt säkerställda.