Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Cancerframkallandeämnen i tätortsluft 2009
Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
Executive, Universitet, Karolinska institutet, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

är en studie som utförs på uppdrag av

Naturvårdsverket. Projektet utförs i fem städer i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö,

Umeå och Lindesberg) och återkommer till samma stad ungefär vart femte år. Studien

genomfördes första gången i Stockholm 2002 och nu senast hösten 2009. Syftet är att

undersöka allmänbefolkningens exponering för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd och

kvävedioxid samt PM

2.5 och ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH), däribland

bens(a)pyren. I studien 2009 i Stockholm gjordes även ett tillägg med analys av kväveoxider

och sot. Resultaten används främst för att utvärdera miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och som

underlag för en förbättrad riskvärdering hos allmänbefolkningen. De ämnen som ingår i

studien är vanliga i tätortsluft och kan ge olika symtom i luftvägar, ögon och slemhinnor, ge

upphov till hjärt- kärlsjukdom samt vara cancerframkallande i höga koncentrationer.

Fyrtio deltagare rekryterades slumpmässigt till studien för personburna mätningar under en

vecka varav 20 utförde en upprepad mätning några veckor senare. Parallellt med de

personburna mätningarna gjordes stationära mätningar vid två referensplatser, urban bakgrund

(taknivå, Wollmar Yxkullsgatan) och vid trafikerad gata (Hornsgatan). Partikelmätningar

gjordes med pump i 20 av deltagarnas vardagsrum under två dygn och även samtidigt vid den

urbana bakgrundsplatsen. Av deltagarna var 21 män och 19 kvinnor. Hälften bodde i

Stockholms innerstad och hälften utanför innerstaden. Medelåldern var 38 år och fem av

deltagarna var rökare. Större delen av deltagarnas tid (89 procent i mätomgång ett)

tillbringades i olika inomhusmiljöer.

För samtliga ämnen som ingick i studien var halterna högre vid trafikerad gata än vid urban

bakgrund. Kväveoxider och kvävedioxid samt 1,3-butadien och bensen samvarierade vid

bägge referensplatser. Kväveoxider och kvävedioxid samvarierade även mellan

referensplatserna. Det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan PM

2.5 och sot samt

mellan PM

2.5 och bens(a)pyren i den urbana bakgrunden. Bens(a)pyren korrelerade även med

sot i urban bakgrund.

Halter av 1,3-butadien var statistiskt säkerställt högre för rökare jämfört med icke-rökare.

Formaldehydhalterna var lägre hos de deltagare som bodde i innerstaden, jämfört med dem

som bodde utanför innerstaden. Det fanns även en signifikant skillnad mellan deltagare med

och utan gasspis i hemmet, där de med gasspis hade högre halter av kväveoxider och

kvävedioxid.

Halterna för de personburna mätningarna av kväveoxider samvarierade statistiskt säkert med

de uppmätta halterna i urban bakgrund. Inga andra ämnen som mättes personburet uppvisade

något samband med referensplatsmätningarna. Det fanns inget samband mellan partiklarna

som mättes inomhus hos deltagarna och utomhus på referensplatsen i urban bakgrund.

Däremot fanns ett signifikant samband mellan inom- och utomhushalterna av bens(a)pyren.

Halterna för de personburna mätningarna hade minskat mellan år 2002 (då studien tidigare

utförts i Stockholm) och 2009 för samtliga ämnen som undersöktes i studien. Vid bägge

referensplatserna var halterna i samma nivå eller lägre för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd,

kvävedioxid och bens(a)pyren, förutom för formaldehyd vid trafikerad gata där det skett en

ökning.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 92 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Health; Health, Luftföroreningar - exponeringsstudier; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-789OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-789DiVA: diva2:710999
Available from: 2014-04-09 Created: 2014-04-09 Last updated: 2014-08-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1204 kB)76 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1204 kBChecksum SHA-512
b7f8f911a0b1088ae9a78ab91d447790124eb0561d70cac3d60a1c12d8beca2646c0b4c09111a45991fa93d978d209869e80505e41f803d031d415d0c9c4bb42
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 76 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 35 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf