Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande luftföroreningar undersöktes i

Umeå under perioden 15 oktober till 18 december 2007. Studien som är en del i

Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, genomfördes som personburna 7-

dygnsmätningar på 40 slumpvis utvalda personer boende i Umeå tätort. Mätningen

upprepades på 20 personer. Under samma period gjordes stationära mätningar på två platser

(bibliotekstaket och E4) i centrala Umeå. De personburna och stationära mätningarna

omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid och utfördes med

diffusionsprovtagare. Inomhus hos 20 personer gjordes även 2-dygnsmätningar av partiklar

(PM

2.5) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) parallellt med mätningar vid den urbana

bakgrundsstationen (bibliotekstaket).

Deltagarfrekvensen var 81 %, deltagarna tillbringade i medeltal 89 % av mätveckan inomhus.

Tre av deltagarna var rökare och övriga deltagare hade begränsad exponeringstid för passiv

rökning. En deltagare hade yrkesmässig exponering för de undersökta ämnena.

Det fanns en signifikant korrelation mellan halter av bensen och 1,3-butadien uppmätt

personburet, men för övriga ämnen sågs ingen korrelation. Rökning och boendeform hade

ingen påverkan på exponeringen. Vid jämförelse med 2001 års mätning i Umeå har personlig

exponering för bensen och 1,3-butadien minskat signifikant, medan exponeringen ökat för

kvävedioxid.

Vid E4 fanns ett signifikant samband mellan bensen och 1,3-butadienhalter som inte

noterades vid bibliotekstaket. Bensenhalterna ligger i nivå med 2001 års mätning vid

utomhusstationerna, medan kvävedioxidhalterna minskat, om än inte signifikant. Vid

bibliotekstaket har 1,3-butadien- och formaldehydhalterna minskat signifikant.

För bensen och kvävedioxid var korrelationen hög och signifikant mellan den personliga

medelexponeringen för varje mätvecka och halter mätt stationärt. Motsvarande korrelation för

formaldehyd och 1,3-butadien var låg.

På grund av låga halter PM

2.5 och PAH vid inomhusmätningarna beslutades hösten 2008 att

en upprepad mätning i vardagsrum hos de fem individer som hade lägst halt partiklar skulle

genomföras. Partikelhalterna (PM

2.5) var högre (median = 4,1 μg/m3) vid den upprepade

mätningen i jämförelse med den första mätomgången. Medianhalten bens(a)pyren var vid den

upprepade mätningen 36 pg/m

3, och även för övriga partikulära PAH var halterna högre.