Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt

urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes

från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på

totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt

med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära

platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-

butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt

kvävedioxid (NO

2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag

för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.

Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet

1,5 μg/m

3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)

och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m

3.

Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats

inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det

var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna

halten (1,6 μg/m

3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0

μg/m

3).

Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m

3, vilket är samma som halten uppmätt vid

E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m

3). Det var

signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i

rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.

Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart

resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.

Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd

15 μg/m

3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året

(19 μg/m

3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,

12-60 μg/m

3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika

(3,5 μg/m

3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som

uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda

variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.

PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur

befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till

forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08

ng/m

3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna

från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07

ng/m

3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt

högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m

3).

Kvävedioxid (NO

2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan

NO

2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som

gjordes personburet var 8 μg/m

3 medan resultaten från de stationära mätningarna var

betydligt högre. NO

2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta

personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , 35 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Health; Health, Luftföroreningar - exponeringsstudier; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-777OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-777DiVA: diva2:710741
Available from: 2014-04-08 Created: 2014-04-08 Last updated: 2015-05-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1752 kB)16 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1752 kBChecksum SHA-512
f66b59c9bdaa2cc9606265cf65311ad7266e4ee3880099dccd71b1fb52bf763afd08fa7cbe04d378845acd4a5c5c222f5f3a71fdc8b660fd959a5bd1eedbfd7f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicinUmeå universitet, UmUGöteborgs universitet
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 16 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 57 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf