I denna studie analyserades de bromerade flamskyddsmedlen PBDE och HBCD i parade prover av blodserum och modersmjölk från 30 förstföderskor i Uppsala. Proverna samlades in ca 3 veckor efter förlossningen, och syftet var att undersöka korrelationer mellan blodserum- och modersmjölkshalter för att utvärdera om halter av PBDE/HBCD i modersmjölk är en bra indikator på mammans kroppsbelastning och möjligtvis också på barnets exponering under fosterperioden.

PBDE (kongenerna BDE-28, -47, -66, -99, -100, -138, -153, -154, -183, -209) och HBCD analyserades med en metod baserad på gaskromatografisk separation och lågupplösande masspektrometisk detektion (ECNI-SIM). Halter under metodens kvantifieringsgräns (LOQ) användes i de statistiska analyserna eftersom de, trots större osäkerhet, ger värdefull information om spridningen i halter. I blodserum var medianhalten av BDE-209 högst (0,90 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,72 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett). I modersmjölk uppmättes de högsta halterna för BDE-153 (0,45 ng/g fett), följt av BDE-47 (0,46 ng/g fett), HBCD (0,22 ng/g fett) och BDE-100 (0,13 ng/g fett). Summan av de tio analyserade PBDE-kongenerna var ungefär dubbelt så hög i blodserum (median 2,8 ng/g fett) som i modersmjölk (median 1,5 ng/g fett).

För BDE-66, BDE-99, BDE-138 och HBCD kunde inga korrelationer mellan blod- och mjölkhalter utvärderas eftersom halterna låg under LOQ i de flesta proverna. För övriga kongener var samtliga korrelationer signifikanta (p<0,05). Korrelationskoefficienterna (Pearson) för de tri- till hexabromerade kongenerna (BDE-28, -47, -100, -153) varierade mellan 0,83 och 0,98. Korrelationerna för de hexa-, hepta- och deka-brominerade kongenerna BDE-154, -183 och -209 var svagare (0,38-0,66). De svagare korrelationerna för vissa kongener beror åtminstone delvis på större osäkerhet i analysresultaten (låga halter och många prover med halter under LOQ i blodserum och/eller modermjölk).

Generellt minskade fördelningen av PBDE till modersmjölk med ökande bromeringsgrad. Mediankvoten mellan serum och mjölk varierade från 0,83 (BDE-47) till 17 (BDE-209). BDE-209 överförs i mycket liten utsträckning till mjölk.

Sammanfattningsvis var korrelationerna mellan PBDE-halter i serum och modersmjölk signifikanta för samtliga analyserade kongener och starka för de tri- till hexabromerade kongenerna. Modersmjölks-halter av PBDE kan alltså användas som mått på mammans kroppsbelastning och sannolikt också på exponeringen av barnet under fosterperioden. Skillnaderna i absoluta nivåer i serum och modersmjölk kan vara viktiga att ta hänsyn till vid exponeringsbedömningar.